Biscogniauxia cinereolilacina - linddyna Sårbar (VU)
Ekologi : Linddyna är en nedbrytare på stammar av lind i varma ädellövskogsmiljöer med stort inslag av lind såsom bergbrant, glupmiljö, hagmark, löväng och park. Troligen värmegynnad art.

Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet),men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Kännetecken : Lever på lindar Tilia spp. och hittas framförallt på lågor. Stroman tunna men utbredda och ibland meterlånga, ofta med en grålila färgton. Begränsad till ett fåtal områden i Götaland och Svealand med gynnsamt lokalklimat och god tillgång på grov lind.
Förekomst : Linddyna är mycket sällsynt i Sverige med två tydliga utbredningscentra, dels i Mälarlandskapen, dels i östra Småland. I övrigt bara enstaka fynd i Västergötland, på Öland och Gotland. Drygt 70 kända lokaler i landet (2018). 

Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150, vilket motsvarar ungefär 300 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 600 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Den är också påträffad i Norge (NT) men inte i övriga Norden. I övriga Europa är den funnen i ett fåtal länder, bl a Tjeckien och Bulgarien. Den är också känd från Nordamerika.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor