Coltricia cinnamomea - kanelticka (VU)

Ekologi : Kaneltickan är förmodligen nedbrytare och växer på marken i blandskog och i lövskog, helst ek- och bokskogar. Den föredrar varma lägen. Den är också påträffad på brandplatser. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan mycelet i mark eller ved kan ha en lång livslängd.

Kännetecken : Kanelticka är en liten marklevande svamp. Hatten är 3–4 cm bred och 5 mm tjock i mittpartiet, där den kan vara något nedsänkt. Den har en sidenartad, mycket tunn kanelbrun till rödbrun hattöversida, som kan ha mer eller mindre tydliga zoneringar. Hattkanten kan vara vågig, ibland är flera hattar sammanvuxna. Den centrala foten är 3–4 cm hög och 0,5 cm tjock, oftast tjockare i de nedre delarna, ockrafärgad till mättat rödbrun och sammetsartad. Porerna är rödbruna och nedlöpande, 2–4 per mm. Kanelticka skulle kunna förväxlas med skinnticka Cinnamomea perennis, som är en vanlig art i våra barrskogar. Skinntickan är dock större, upp till 10 cm i diameter och dess hatt är matt och glanslös, ej sidenartad. Den växer vanligen på sandiga jordar i barrskog.

Svensk förekomst : 

Bofast och reproducerande

Kaneltickan är i modern tid rapporterad från 1 lokal i landet Ivön i Skåne. Utanför Skåne är arten känd från 6 lokaler i landet, 1962 från Småland och ännu äldre observationer från Blekinge, Bohuslän och Västergötland. Hotbild oklar, men uppenbarligen en ytterst sällsynt art. Kanelticka förekommer mycket sällsynt i den sydligaste delen av Finland (hotkategori CR). Den är mycket ovanlig i Central- och Sydeuropa. Svampen är en kosmopolit

Ekologisk grupp : Okänt