top of page

Poronia - poronior : Fatsvampar

​

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige

Art                              2                                  2                            2

​

Poronia erici (liten fatsvamp), Poronia punctata (fatsvamp)

​

Arterna bildar stroman som oftast har formen av en rund, plattad, skaftad skiva med insänkta perithecier. (Hos några arter som inte förekommer i Norden kan stromats topp vara konvex till klotformig.) Ovansidan är åtminstone under en period vit av konidiesporer, och perithecietopparna framträder som mörka prickar mot den ljusa ytan. Perithecierna kan också vara mer huvudlikt utskjutande. Sporsäckarnas apikalapparat är kraftigt amyloid (färgas starkt blå i Melzers jodlösning). Sporerna hos de nordiska arterna har geléhölje. Konidiestadiet är av lindquistia-typ, och konidesporerna bildar ett vitt pulver på stromats ovansida.

Globalt har ett trettioal arter beskrivits i släktet, varav två förekommer i Norden och Sverige

Poronia erici - Liten fatsvamp VU

EKOLOGI :Liten fatsvamp lever i Norden framförallt på spillning av kanin och hare. Ett eller flera (upp till ett femtontal) stroman bildas på en spillningskula. Enstaka fynd har också gjorts på hästspillning. Arten förekommer framförallt i kustnära områden med sanddyner och på andra torrmarker. I andra europeiska länder har den även hittats på spillning från får och get och i Australien också på spillning från pungdjur och nötkreatur. Arten kan hittas under hela året.

KÄNNETECKEN : 

Bildar små vita ”fat” med svarta prickar på främst kanin- och harspillning. Liknar fatsvamp men har mindre stroman och större sporer.

Stroma fatlikt, vanligen 4–7 mm brett, med kort, brett skaft som kan vara rotlikt förlängt; ovansida vit till beigevit eller café au lait-färgad och med mörka prickar av perithecietoppar, till en början konkav men blir snart platt; utsida svartbrun (som torr mer gråbrun) och något luddigt hårig. Ett stroma kan ha upp till 20 perithecier, men små stroman (ned till 1,5 mm i diameter) med endast ett till fyra perithecier förekommer också. Nederdelen av skaftet och det omgivande substratet täcks ofta av ett brunaktigt, spindelvävslikt mycel. Sporsäckar cylindriska, kortskaftade, 160–220(–320) × 20–40(–50) µm, med sporerna i en eller två rader; apikalapparat trattformig, starkt amyloid. Sporer svarta som mogna, (22–)25–32(–33,5) × (12–)14–18(–19,5) µm, ellipsoida till något spolformiga, med många små luftbubblor, omges av ett 2–4 µm tjockt geléhölje; groddspringa 11–13 µm lång. Parafyser talrika, septerade och ibland något uppsvällda vid tvärväggarna, 2–6 µm breda och innehåller bubblor. Konidiestadium av lindquistia-typ, täcker stromat som ett vitt, så småningom mörknande, puder. Liten fatsvamp kan förväxlas med fatsvamp Poronia punctata som har större stroman, mindre sporer och som vanligen lever på hästspillning.

UTBREDNING : Svensk invandringshistoria: Spontan

 

Förekommer sällsynt i betesmarker, ofta kustnära, i Skåne och på Öland. I övriga Norden känd från Danmark. I övrigt känd från Belgien, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Spanien, samt från Australien där den uppges vara vanlig. Enligt en hypotes skulle arten ha kommit från Australien till Europa i början på 1900-talet (dock finns kollekter från Europa som insamlats redan under 1800-talet).

EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Poronia punctata - Fatsvamp NT

EKOLOGI :Fatsvamp är i Norden knuten till hästspillning i naturbetesmarker, vanligen på kalkrik mark (vilket kan bero på att många värdefulla naturbetesmarker finns på sådan mark, snarare än att svampen är kalkkrävande). Sällsynt har den här också hittats på kaninspillning. Arten tycks behöva hästar som lever på mer eller mindre magert bete och som inte stödutfodras i någon större omfattning. De utslungade sporerna fastnar på gräs och örter, äts av hästar och gror sedan i spillningen. Stroman börjar ofta bildas på spillningen när den är några veckor gammal. Arten förekommer inte i skog även om substrat av rätt kvalitet finns, troligen därför att den utvecklas bäst under relativt torra förhållanden. Den bryter ned cellulosa och har förmåga att producera flera olika antibiotika som motverkar tillväxten av andra gödselsvampar såsom t.ex. vitflockig prickskål Ascobolus furfuraceus och dynggömming Sordaria fimicola. Utomlands är arten även funnen på spillning av åsna, kanin, får, get, känguru, nötkreatur och elefant. Stroman kan hittas hela året men är vanligast under höst och vår.

KÄNNETECKEN : Lever främst på hästspillning i magra naturbetesmarker. Har minskat starkt i många länder i Europa och har föreslagits till den globala rödlistan. Kan endast förväxlas med liten fatsvamp som sällsynt även den är känd från hästgödsel, och sporerna bör mätas för säker bestämning.
Stroma fatlikt, vanligen 0,5--1,5 cm i diameter och 1--2 cm högt, ovansidan vit av konidiestadiet men blir svartprickig av peritheciernas papiller. Ett litet stroma kan ha bara något eller några enstaka perithecier, men ofta finns runt 50 perithecier eller mer och ibland över hundratalet. Den nedåt avsmalnande foten är djupt förankrad i substratet, till en början vitgrå, sedan mörkbrun och till sist svart, samt mer eller mindre smålurvigt hårig. Sporsäckar 120–190 × 15–23 µm, med sporerna i en rad; apikalapparat omvänt hattformig till brett triangulär, 2,5 µm hög och 5 µm bred, starkt amyloid. Sporer mörkbruna, 17–27 × 8,5–13 µm, ellipsoida, omges av ett geléhölje; groddspringa kortare än sporen. Konidiestadium av lindquistia-typ, bildas på fruktbäddens ovansida. Fatsvamp kan förväxlas med liten fatsvamp Poronia erici, som dock har mindre stroman, större sporer och som vanligen inte hittas på hästspillning.

URBREDNING : Svensk invandringshistoria: Spontan

 

Fanns förr från Skåne till Uppland men numera endast i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Blev under 1900-talet allt sällsyntare i Norden och stora delar av övriga Europa på grund av ändrad hästhållning. Den största minskningen skedde redan 1890–1920. Förekommer i Europa numera framförallt i dynområden, på hedar och i bergsområden där värdefulla naturbetesmarker fortfarande finns kvar. Genom det stora intresset för fritidshästar ökar den nu något i förekomst, framförallt på Öland och i Skåne. I Norden i övrigt finns enstaka sentida fynd av arten i Danmark (Nordjylland), medan den troligen är försvunnen från Norge (Oslo-trakten), Finland (Österbotten) och Island. Arten finns främst i områden med årsmedeltemperatur över +6 C° och januariisoterm över +2 C°, samt med en årsnederbörd under 500 mm. Sin huvudutbredning har fatsvamp i varmtempererade regioner. I Europa är den känd från ett stort antal länder inklusive Storbritannien och är i flertalet av dem rödlistad. Utbredningen omfattar i övrigt Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika.

EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

bottom of page