Ett ”Fungarium”
Vad är då ett fungarium?
Många har akvarium eller terrarium och ett fungarium skiljer sig inte så mycket från dessa förutom att här försöker man efterapa en skogsmiljö för svampar vilken namnet antyder. Egentligen kan man se det som en fuktkammare en miniatyrskog där man skall få svampar, myxomyceter/slemsvampar att trivas och utvecklas. Antingen spontat på de substrat man inreder med, eller också så tar man med sig plasmodier av myxomyceter plus substratet hem och lägger in i sitt fungarium.
Såhär har Jag gjort: Jag köpte ett begagnat akvarium på 250 liter som jag lagt på sidan. På framsidan fäste jag skenor uppe och nere i dubbla rader där jag använde det täckglasen som följde med som skjutbara fönster, det skall helst täcka hela framsidan.
Jag fick köpa till en ruta och jag har delat upp rutorna i fyra stycken vilket jag tycket fungerar bäst. Det blir inte så stora rutor att föra åt sidan när man skall in och pilla eller fotografera.
Var skall man placera sitt fungarium? Ja, det är kanske det knepigaste. Jag har mitt på en inglasad balkong i söderläge och här varierar temperaturen rätt kraftigt från 30 + ner till 8-10 + grader.
En lysramp med dagsljusbelysning och på vintern är belysningen på i 10-12 timmar per dag. Om det funkar i rumstemperatur vet jag inte, men det borde väl gå det också. Vet däremot inte om den jämnare temperaturen har någon betydelse för invånarna i fungariet.
Det är bara att prova, går det så går det, jag vet som sagt inte då jag inte provat.
En duschflaska är nödvändigt och jag duschar veden och mossorna då och då. Inte varje dag, men jag vill hålla relativt hög fuktighet.
Jag vattnar vid behov för att hålla jorden lagom fuktig, för blöt eller för torr funkar inte. Däremot så låter jag allt torka ut riktig ordentligt ibland.
Det gör jag för att trigga organismerna lite och för att decimera alla småkryp som kan bli ett problem, då de gärna äter både svampar och myxomyceter. Vid något tillfälle då det har varit mycket svamp på gång och insekterna alldeles för många, har jag använt typ ”radar”, men det är inget jag föredrar eller gillar. I ett litet slutet system som inte är i perfekt balans, så har man nog bara två alternativ, tyvärr.
Sniglar, snäckor och gråsuggor och andra ”större” varelser plockar jag för hand och släpper ut i naturen.
Det är en aning svårare att göra detta med hoppstjärtar som är det vanligaste djuret i mitt fungarium och de älskar att mumsa på svamparna och myxomyceterna.
Nu är det dags att ge sig ut i skogen och jag tog en funderare på vilket material som skulle fungera bäst. Jag tog jord intill stubbar och lågor i ett par hinkar, en del nedbruten ved och smårötter fick följa med i jorden. Ved i olika nedbrytningsfaser, allt från nästan färskt till helt sönderfallen, sådan som jag brukat hitta skålsvampar som ögonskålar eller myxomyceter. Någon liten ormbunke eller något annan växt får följa med, något som inte blir för stort och som kan trivas i en fuktig miljö och i tunt jordlager. Jag tycker att man skall prova lite av varje, som mossor av olika slag. Växter som man tror kan fungera, men jag rekommenderar inte gräs, då de lätt tar överhand. Senast jag bytte lite av inredningen som var för ett par veckor sedan (i skrivande stund 2021-02-06), fick jag med en del svalört som håller på att etablera sig.
Jag har haft mitt fungarium i åtta år nu och efterhand har jag bytt delar eller allt material vid flera tillfällen. Framför allt byter jag ved då och då och helst rätt nedbruten och murken ved. Jag varierar och blandar både barr och lövved. Det blir olika arter både av svamp och myxomyceter, då olika arter växer på olika typer av ved. Det följer alltid med olika svampar, såklart enbart vednedbrytande (saprofyter). Högst troligt finns både svampar och myxomyceter med i veden som mycel eller som sporer eller amöbor, men man ser dem inte. Tiden får utvisa vad man fått med sig hem.
När det gäller myxomyceter så är det väldigt känsliga små liv. Hittar man ved där de växer som helt utvecklade, brukar de dö om man inte är riktigt försiktig och lägger den veden i en separat ask.
Väl hemma, tar jag in jorden i glaslådan och ordnar till den så det är ett så tjockt lager som möjligt framtill. Dock inte alltför tjockt, utan det bör vara ca en halv cm upp till kanten på ramen. Så tjockt lager så det är ca tio cm längst bak, men packa den inte för hårt.
Det beror så klart lite på hur stort akvarium eller terrarium man använder, det avgör hur tjockt med jord man kan ha, men för tunt lager fungerar inte. Placera veden på ett estetiskt och praktiskt vis och tryck ner veden i jorden så den får fukt underifrån, lägg den mest nedbrutna ovanpå jorden. Vattna det hela ordentligt, skölj av veden försiktigt och plantera de eventuella växterna samt placera ut mossorna.
Mossorna har i regel lite olika krav, en del vill växa på ved, andra på naken jord eller på murken ved. Efter ett tag börjar det hända saker, förhoppningsvis dyker det upp svampar och växterna och mossan börjar etablera sig. Jag har sparat vissa delar av inredningen, jag rör den inte, mossorna bildar ett vackert grönt golv.
Det har blivet en liten ”skogsmark”. En del växter som ormbunkar sprider sporer och det växer upp en massa småplantor, så jag får såklart rensa och fixa en del för att det skall fungera.
Jag har provat med ”krukväxter” i fungariet, men jag tycket inte det fungerade så bra.
Egentligen är det inga märkvärdigheter med att iordningställa ett fungerande fungarium. Det är bara att använda sin kunskap om naturen och sitt förnuft och inte vara rädd för att prova sig fram. Det är ingen katastrof om det inte skulle gå så bra första gången, det gjorde det inte för mig. Jag hade införskaffat ett för litet terrarium, det är så att ju mindre enheter desto svårare blir det. Man måste i varje fall vara betydligt noggrannare med skötsel och tillsyn.
Så nu är det bara att införskaffa det nödvändiga och starta upp och det kan du göra när som helst om bara vädret tillåter.
Lycka till.
