top of page

Rana temporaria - Vanlig groda

EKOLOGI :Vanlig groda förekommer i många olika typer av miljöer men gärna i fuktigare områden. Reproduktionen sker helst i fiskfria småvatten och leken sker april-maj. Födan består framför allt av maskar, insekter och andra småkryp.

KÄNNETECKEN :  En groda som varierar i färg från beige till mörk- eller grönbrun. Huden är oftast slät, möjligen något knottrig. Buken är ljust färgad, ofta fläckig. Den har en mörk ansiktsmask och nosen är trubbig och kort. Grävknölen på insidan av bakfoten är liten och mjuk. Storlek upp till 11 cm. Vanlig groda kan förväxlas med åkergroda och långbensgroda. Skiljs enklast från åkergrodan genom att åkergrodans grävknöl är stor, minst som halva innertån, och hård. Långbensgrodans trumhinna är nästan lika stor som ögat samt att tålederna på bakfotens undersida är rödaktiga.

SVENSK FÖREKOMST : Förekommer i stort sett i hela Europa, från norra Spanien till Uralbergen. Saknas på Iberiska halvöns centrala och södra delar, södra Italien och södra Grekland. Förekommer även i Japan och Korea samt några fynd i Kina. I Sverige kan den påträffas i hela landet utom Öland och Gotland. Vanlig groda förekommer i hela landet utom östra Blekinge, sydöstra Småland, Öland, Gotland, delar av sydsvenska höglandet och på kalfjället. Den påträffas i mycket skiftande miljöer. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. 

ARTSKYDD : Vanlig groda (Rana temporaria) är fridlyst enligt 6 § i hela landet. Undantag (11 §): Trots förbudet i 6 § får i fråga om kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.

EKOLOGISK GRUPP : Djurätare (karnivor)

​

Bufo bufo - Vanlig padda

EKOLOGI : Vanlig padda är framför allt ett nattaktivt djur. Lekvatten kan vara allt från mindre sjöar, gölar och dammar till små brackvattensamlingar. Den kan förekomma i en stor variation an livsmiljöer. Det viktiga är att miljön är rik på fuktiga gömställen, omkullfallna träd, lövhögar, stenmurar, och paddan återfinns därför gärna i parker och trädgårdar, löv- och barrskog. Födan består av insekter, sniglar och andra småkryp. Den övervintrar nedgrävd på frostfritt djup både på land och i vatten.
Larverna är svagt giftiga och äts sällan av rovdjur. Larverna kan också samlas i stora bestånd längs stranden eller kan ses simma tätt ihop ute i vattenmassan.

KÄNNETECKEN :  Enfärgat brun till brunsvart padda med påtagligt vårtig hud och satt kropp. Giftkörtlarna i nacken är stora och snedställda. Färgen på iris är orange till rödaktig. Pupillen är horisontell. Storlek upp till 12 cm.

SVENSK FÖREKOMST : Bofast och reproducerande. Den påträffas i större delen av Europa. Utbredningsområdet österut inkluderar Sibirien och söderut nordvästra Afrika. I Sverige förekommer den i hela landet utom i fjällen. Vanlig padda förekommer i hela Sverige upp till Torne älv norr om polcirkeln. Förekommer i många olika miljöer och leker ofta i lite större vatten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning.

ARTSKYDD : Vanlig padda (Bufo bufo) är fridlyst enligt 6 § i hela landet. Undantag (11 §): Trots förbudet i 6 § får i fråga om kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.

EKOLOGISK GRUPP : Djurätare (karnivor)

​

Lissotriton vulgaris - Mindre vattensalamander

EKOLOGI : Mindre vattensalamander är i huvudsak ett landlevande djur, men håller sig gärna året runt i närheten av sina lekvatten. Dessa lekvatten kan vara av olika typer och bestå av såväl tillfälliga som permanenta småvatten. Efter övervintringen vandrar djuren i april-maj till lekvattnen där parning och äggläggning sker. Då leken avslutats går de tillbaka upp på land.
Äggen, som läggs ett och ett invirade i vattenvegetationen, kläcks efter 10 till 30 dagar. När salamanderlarverna vuxit till och utvecklats till fullvuxna djur (via metamorfos) påbörjas deras landlevande fas. Detta sker vanligtvis i augusti-september men under varma år redan i juli. Därefter stannar salamandrarna på land och återvänder inte till lekvattnen förrän de är könsmogna, vilket sker vid två till tre års ålder för hanar och tre till fyra år för honor. Landmiljön består av skiftande fuktiga biotoper såsom skogsbryn, skogar och trädgårdar. Arten är nattaktiv och lever på insekter och andra småkryp. På dagen söker den gärna skydd under stenar, stockar, lövhögar eller på andra fuktiga plaster. För övervintring krävs frostfria platser såsom i stenrösen, hålor, skrevor och liknande..

KÄNNETECKEN : En gråbrun salamander med mörkt gråaktiga fläckar som blir tydligare under leken. På huvudets sidor går en mörk linje som ser ut att gå genom ögat. Undersidan är orange i mitten, ljusare mot sidorna, med bruna fläckar. Under leken utvecklar hanen en ryggkam som löper från huvudet till svansspetsen. Längd upp till 10 cm. Kan förväxlas med större vattensalamander. Skiljs från denna framför allt genom de mörka banden som löper längs med huvudets sidor och ser ut att gå genom ögat, vilket större vattensalamander helt saknar. Ryggkammen som utvecklas under leken löper från huvudet till svansspetsen, vilket skiljer den från större vattensalamander med sin avbrutna ryggkam. Mindre vattensalamander är även något mindre och ljusare i färgen.

SVENSK FÖREKOMST : Bofast och reproducerande. Större delen av landet utom Lappland.

ARTSKYDD : Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) är fridlyst enligt 6 § i hela landet. Undantag (11 §): Trots förbudet i 6 § får i fråga om kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.

EKOLOGISK GRUPP : Djurätare (karnivor)

​

bottom of page