top of page

Camarophyllopsis : lervaxskivlingar

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige

Art                              5                                  5                            5

 

Camarophyllopsis atropuncta (svartprickig lerskivling), Camarophyllopsis foetens (stinklerskivling), 

Camarophyllopsis hymenocephala (lerskivling), Camarophyllopsis micacea (gulfotad lerskivling),

Camarophyllopsis schulzeri (ljusskivig lerskivling)

Camarophyllopsis schulzeri - Ljusskivig lerskivling : Nära hotad NT

EKOLOGI : Ljusskivig lerskivling har okänt levnadssätt. Den är tydligt kalkgynnad och växer bland örter och gräs i naturbetesmarker, gärna tillsammans med andra krävande "ängssvampar" som vaxskivlingar, jordtungor, rödskivlingar etc.. Den förekommer även i ädellövskog på bar, kalkhaltig mark. Troligen fosforkänslig. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal och är kortlivade. Själva mycelet kan troligen ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Det finns misstankar att flera (de flesta?) ängssvampar bildar någon form av s.k. arbuskulär mykorrhiza med specifika örter.

KÄNNETECKEN : Ljusskivig lerskivling är en några cm hög varmt brun eller orangebrun och oansenlig vaxskivling med vanligen glesa skivor och torr hatt. Alla lerskivlingarna är mycket lika varandra. Ljusskivig lerskivling skiljer sig från övriga lerskivlingar genom sina ljusa och förhållandevis tunna skivor. Arten är en höstsvamp.

Alla lerskivlingar Camarophyllopsis/Hodophilus spp. är mycket lika varandra men ljusskivig lerskivling skiljer sig från övriga genom sina förhållandevis tunna och ljusa lameller. Kan också förväxlas med vaxskivlingar i släktet Neohygrocybe men är generellt mycket mindre, har mindre sporer och saknart doft. Mikroskopiskt avviker artens hatthud (pilepellis) från övriga Camarophyllopsis/Hodophilus genom att ha horisontellt liggande hyfer.

FÖREKOMST : Ljusskivig lerskivling är hos oss, liksom i övriga Europa, sällsynt eller mycket sällsynt. I Sverige förekommer den främst i södra och mellersta delarna men fynd är kända norrut till Jämtland. Den är även känd från Danmark (NT), Norge (NT) och Finland och är även angivits från Nordamerika. Den är rödlistad i flertalet europeiska länder där den förekommer.

EKOLOGISK GRUPP:  Okänt

NOTERING: Mitt fynd under bok i gräsmatta, parkmiljö.

Hodophilus foetens - Stinklerskivling
EKOLOGI : 
Stinklerskivling har okänt levnadssätt. Den är tydligt kalkgynnad och växer bland örter och gräs i naturbetesmarker, gärna tillsammans med andra krävande "ängssvampar" som vaxskivlingar, jordtungor, rödskivlingar etc.. Den förekommer även i ädellövskog på bar, kalkhaltig mark. Troligen fosforkänslig. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal och är kortlivade. Själva mycelet kan troligen ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Det finns misstankar att flera (de flesta?) ängssvampar bildar någon form av s.k. arbuskulär mykorrhiza med specifika örter.

KÄNNETECKEN : 

Stinklerskivling är en liten, brun eller gråbrun, oansenlig vaxskivling, ca 3–4 cm hög, med vanligen glesa skivor och torr hatt. Arten är en höstsvamp.

Alla lerskivlingar Camarophyllopsis/Hodophilus spp. är mycket lika varandra men stinkande lervaxskivling känns lätt igen på sin karakteristiska starkt obehagliga lukt av naftalin. Alla lerskivlingar Camarophyllopsis spp. är mycket lika varandra men stinkande lervaxskivling känns lätt igen på sin karakteristiska starkt obehagliga lukt av naftalin. Längre ner i Europa finns flera andra lerskivlingar Camarophyllopsis spp. beskrivna med stark naftalindoft men ingen av dessa har ännu påvisats i Sverige (nyckel i Adamčík et al. 2017).

FÖREKOMST : Stinklerskivling är hos oss, liksom i övriga Europa, sällsynt eller mycket sällsynt. I Sverige är den huvudsakligen sydlig men förekommer ända upp till Medelpad och Jämtland. 65 kända aktuella lokaler i landet (2005). Den är även känd från Danmark, Norge och Finland och är även uppgiven från Nordamerika. Den är rödlistad i flera europeiska länder. Några av artens svenska växtplatser är skyddade som naturreservat.

EKOLOGISK GRUPP : 

bottom of page