Disciseda candida - Liten diskröksvamp (VU)

Ekologi : Liten diskröksvamp är nedbrytare på öppna, betade och trampade kulturmarker. Den förekommer i lågvuxen, stäppartad torrmarksvegetation som länge nötts genom tramp eller bete. Fruktkropparna uppträder enstaka eller i små svärmar, oftast på de mest slitna markytorna där väl tilltrampad jord blottats. Växtplatser för liten diskröksvamp utgörs av t.ex. vältrampade torrbackar, alvarmark, badstränder, kyrkbackar, marknadsplatser, gravhögar och exercisfält. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd – flera decennier eller mer.

(Kännetecken - Liten diskröksvamp är en marklevande röksvamp utan steril bas. Mogna fruktkroppar ligger löst på marken. De är m.el.m tillplattat runda, 1–2,5 cm breda och består av en grå–gråbrun rökboll, vars ena halva är täckt av en skållik krusta av hyfer och vidhäftade jordpartiklar. Fruktkropparna anläggs först under markytan. De mogna röksvamparna hamnar så småningom ovanpå marken, liggande ”upp och ned”, med en basalt anlagd mynningspor uppåt. Arten kan ej med säkerhet skiljas i fält från stor diskröksvamp. De skiljs istället på sporernas storlek och ornamentering. Mellanformer har dock påträffats i Skåne och Uppland. Diskröksvamparnas fruktkroppar bildas under hösten men kan ses under stora delar av året.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor