Nemophora degeerella - Lövskogsantennmal

EKOLOGI : Lövskogsantennmal håller till i lövskogar invid buskage, i kanten av små gläntor och liknande. I skymningen och ibland redan på eftermid­dagen svärmar hanar i en samlad grupp kring en hona; då och då vilar sig svärmen i lövverket. Arten flyger från midsommartid till början av augusti. Hur ägglägg­ningen sker är bristfälligt känt. Larven lever från september i en rund bladhylsa. Den äter under hösten diverse låga örter och nedfallna löv. Efter övervint­ringen förpuppar larven sig, troligen i mars eller april.

FÖREKOMST : Lövskogsantennmal finns i hela Sverige med undantag för fjällområdena och den inre delen av Norrland. Den är vanlig i större delen av utbredningsområdet, särskilt i söder. Arten förekommer i hela Danmark. I Norge är den påträffad i de flesta provinser söder om 62° N, och i Finland har den rapporterats från den södra halvan norrut till Bottenviken. Världsutbredningen omfattar hela Europa och sträcker sig österut till den asiatiska delen av Turkiet.

KÄNNETECKEN :En antennmal som flyger under högsommaren och ibland svärmar vid bryn och i gläntor i lövskogar. Arten liknar sibirisk antennmal men är något mindre och har något otydligare teckning i framvingens yttre del.

Vingspann hane 18–20 mm, hona 15–18 mm. Hjässhåren är svarta mellan antennerna, i övrigt gulaktiga. Antennen är hos hanen 3,5–4 gånger så lång som framvingen och hos honan ungefär 1,2 gånger så lång som framvingen. Hos hanen är antennens inre del svartaktig (fram till framvingens tvärband) och dess yttre del ljust smutsbrun–brunvit. Hos honan är antennens inre del kraftigt förtjockad av svarta fjäll och yttre delen vitaktig. Framvingen är guldgul med inslag av mörka fjäll och har 2–3 tydliga svarta streck i den inre delen och sju svarta strålar i den yttre delen. Strax utanför framvingens mitt löper ett gult tvärband inramat av svarta dubbelband, som i sin tur inramar band med blåglänsande fjäll. ­Arten särskiljs från sibirisk antennmal Nemophora amatella genom sin något mindre storlek (särskilt hos honan) och tunnare, mindre kontrasterande, svarta strålar i framvingens yttre del (särskilt hos hanen). 
Larven är vit med gult huvud och första mellankroppssegment. 
Genitalier: Hos hanen är genitalklaffarna smala och rundade i spetsen. Längden hos saccus är ungefär 1,6–1,7 gånger så lång som dess största bredd. Saccus är smalare och spetsigare än hos N. amatella. Juxta på aedeagus är mycket smal. Honans genitalier (ej avbildade) är nästan identiska med dem hos N. amatella. Bakersta rygg- och bukplåten är mindre tydligt sklerotiserade än hos N. amatella. Äggläggningsröret (ej avbildat) är osymmetriskt med otydliga sågtänder.

EKOLOGISK GRUPP : Växtätare (herbivor)