
Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige
Kollektivtaxon 1 1 1
Art 168 153 151
Varietet 6 5 5
Russula acrifolia (skarp svedkremla), Russula adulterina, Russula adusta (svedkremla), Russula aeruginea (grönkremla)
Russula albonigra (gråsvart kremla), Russula alnetorum (alkremla), Russula alutacea (vitfotad läderkremla), Russula amethystina
Russula amoenicolor, Russula amoenolens (ostkremla), Russula anatina (skimmerkremla), Russula anthracina (sotkremla)
Russula aquosa (sumpkremla), Russula arenaria, Russula atroglauca, Russula atrorubens (svartröd kremla), Russula aurantioflammans
Russula aurea (guldkremla), Russula azurea (azurkremla), Russula badia (pepparkremla), Russula betularum (blek giftkremla)
Russula brunneomaculata, Russula brunneoviolacea (brunviolett kremla), Russula caerulea (puckelkremla), Russula carminipes
Russula carpini (avenbokskremla), Russula cessans (tallkremla)
Russula chloroides (tätskivig trattkremla) - Russula chloroides var. chloroides, Russula chloroides var. trachyspora
Russula citrinochlor, Russula claroflava (gulkremla, Russula consobrina (nässelkremla, Russula cremeoavellanea (gul mandelkremla
Russula cuprea (kanelkremla), Russula curtipes (kortfotkremla), Russula cyanoxantha (brokkremla), Russula decipiens (fruktkremla)
Russula decolorans (tegelkremla), Russula delica (trattkremla)
Russula densifolia (tätskivig svedkremla), Russula densissima, Russula depallens (bleknande björkkremla)
Russula emetica (giftkremla) - Russula emetica var. emetica, Russula emetica var. silvestris
Russula emeticicolor (korallkremla), Russula farinipes (mjölfotskremla), Russula faustiana, Russula fellea (gallkremla)
Russula firmula (glanskremla), Russula foetens (stinkkremla), Russula font-queri (gyllenkremla), Russula fragilis (skörkremla)
Russula fragrantissima, Russula fulvograminea, Russula fusconigra, Russula galochroa (gräddkremla), Russula globispora
Russula gracillima (spädkremla), Russula graminea, Russula grata (marsipankremla), Russula grisea (duvkremla)
Russula grisescens (grånande giftkremla), Russula groenlandica, Russula helodes (myrkremla), Russula heterochroa
Russula heterophylla (gaffelkremla), Russula illota (mörkeggad stinkkremla), Russula incarnata (laxkremla), Russula innocua
Russula insignis (lindkremla), Russula integra (mandelkremla), Russula integriformis, Russula intermedia (praktkremla)
Russula ionochlora (iriskremla), Russula laccata (nordkremla), Russula laeta (skönkremla), Russula laricina, Russula lepida (fagerkremla)
Russula lilacea (lilakremla), Russula luteotacta (gulnande blodkremla), Russula maculata (fläckkremla), Russula mairei (bokkremla)
Russula medullata, Russula melitodes, Russula melliolens (honungskremla), Russula melzeri, Russula minutula (liten rosenkremla)
Russula mustelina (brunkremla), Russula nana (fjällkremla), Russula nauseosa (strimkremla), Russula nigricans (svartkremla)
Russula nitida (åderkremla), Russula ochroleuca (senapskremla), Russula odorata (doftkremla), Russula olivacea (rödfotad läderkremla)
Russula olivascens (grön äggkremla), Russula olivina (olivinkremla), Russula olivobrunnea (olivbrun kremla), Russula oreina (rensillkremla)
Russula pallescens, Russula pallidospora, Russula paludosa (storkremla), Russula parazurea (blågrön kremla)
Russula pectinata (kamkremla), Russula pectinatoides (mild kamkremla), Russula pelargonia (pelargonkremla)
Russula persicina (persikekremla), Russula pseudoaeruginea, Russula pseudodelica, Russula pseudointegra (röd ekkremla),
Russula pubescens, Russula puellaris (sienakremla), Russula puellula (småkremla), Russula purpureofusca, Russula pyriodora
Russula queletii (krusbärskremla), Russula raoultii (citronkremla), Russula renidens, Russula rhodopus (lackkremla)
Russula risigallina (aprikoskremla) - Russula risigallina var. risigallina, Russula risigallina var. ochracea
Russula rivulicola, Russula romellii (mångfärgad kremla), Russula roseipes (rosenfotskremla), Russula roseoaurantia, Russula rubra
Russula rutila (liten ekkremla), Russula saliceticola (videkremla), Russula sanguinea (blodkremla), Russula sapinea
Russula sardonia (tårkremla), Russula seperina, Russula sericatula, Russula solaris (solkremla), Russula sororia
Russula sphagnophila (vitmosskremla), Russula stenotricha, Russula subfoetens (gulnande stinkkremla), Russula sublevispora,
Russula taigarum (taigakremla),Russula torulosa (sandkremla), Russula turci (jodoformkremla), Russula undulata (purpurkremla)
Russula unicolor, Russula urens (etterkremla),Russula velenovskyi (gulröd kremla), Russula velutipes (rosenkremla), Russula versatilis
Russula versicolor (skarp sienakremla), Russula vesca (kantkremla), Russula veternosa (beskkremla), Russula vinosa (vinkremla)
Russula vinosobrunnea (brun läderkremla), Russula vinosopurpurea, Russula vinososordida, Russula violacea (violkremla)
Russula violaceoincarnata, Russula violeipes (violfotskremla), Russula virescens (rutkremla), Russula viscida (klibbkremla)
Russula xerampelina s. lat. (sillkremlor) - Russula clavipes (olivsillkremla), Russula faginea (boksillkremla)
Russula favrei (gransillkremla), Russula graveolens (eksillkremla), Russula nuoljae (lappsillkremla), Russula pascua
Russula subrubens (videsillkremla), Russula xerampelina s. str. (sillkremla s. str.)
Russula zonatula (zonkremla), Russula zvarae
Russula acrifolia - Skarp svedkremla
EKOLOGI : Löv- och barrskog. Näringsrik mark.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza




Russula adusta - Svedkremla
Ekologi : Barrskog, bl.a. lav- och lingontallskog.
Sur mark. Med tall.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza


Russula aeruginea - Grönkremla
EKOLOGI: Löv- och blandskog samt hagmark. Alla slags underlag. Med björk, sällan gran.
EKOLOGISK GRUPP: Mykorrhiza






Russula aurea - Guldkremla
EKOLOGI: Lövskog, lund, ängsgranskog och park. Marken. Med lövträd, ibland gran. Kalkrik mark.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09

Russula aurea - Guldkremla. Sweden, Östergötland, Brokind, Västraby. 2020-08-09


















Russula betularum - Blek giftkremla
EKOLOGI : Löv- och blandskog, bl.a. sumpbjörkskog. Fuktig mark, ofta bland vitmossa Sphagnum spp. Med björk.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza



Russula brunneoviolacea - Brunviolett
EKOLOGI : Ädellövskog, helst bok- och ekskog. Marken. Med bok, ek och lind.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza



Russula chloroides - Tätskivig trattkremla
EKOLOGI : Löv- och barrskog. Marken.
EKOLOGISK GRUPP: Mykorrhiza




Russula chloroides - Tätskivig trattkremla. Sweden, Skåne, Helsingborg, Krematoriet. 2019-08-30 (


Russula chloroides - Tätskivig trattkremla. Sweden, Skåne, Helsingborg, Krematoriet. 2019-08-30 (


Russula curtipes - Kortfotkremla : Nära hotad (NT)
EKOLOGI: Denna mykorrhizasvamp är en lövskogsart som tycks föredra näringsrik och kalkhaltig mark. I Skåne och Danmark är den endast påträffad i rika bokskogar men i södra Tyskland uppges den växa även med ek eller avenbok och inte vara knuten till utpräglat rik miljö. Ibland uppges t.o.m. sandig och kalkfattig mark.
KÄNNETECKEN : Kortfotkremla har en ganska stor, 5–15 cm bred hatt, mer eller mindre nedtryckt i mitten, mest ganska ljust vinröd eller brunröd men snart mer eller mindre urbleknande till ockragult eller gröngult i mitten, torr och matt. Foten är påfallande kort, oftast bara ca hälften eller drygt hälften av hattens bredd, fast, vit. Sporpulvret är ockragult. Smaken är mild, lukten obetydlig. Sporerna är rundade, 7–9 x 6,5–8 µm, vårtiga med ofullständigt nätverk.
FÖREKOMST : Hos oss är arten endast funnen i Skåne och även där ganska sällsynt (känd från ca 15 lokaler). Den betraktas som sällsynt i Danmark och ganska sällsynt även i Mellaneuropa, där den är uppgiven åtminstone från Tyskland, Belgien och Frankrike.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza



Russula cyanoxantha - Brokkremla
EKOLOGI : Löv- och blandskog samt park. Marken. Med lövträd, särskilt bok och ek.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza












Russula decolorans - Tegelkremla
EKOLOGI : Barrskog, helst lav- och lingontallskog. Marken. Med tall och gran.
EKOLOGISK GRUPP: Mykorrhiza







Russula delica - Trattkremla
EKOLOGI: Löv- och barrskog. Även fjällbjörkskog. Troligen kalkrik mark.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza




Russula densifolia - Tätskivig svedkremla
Ekologi : Löv- och barrskog. Marken.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza



Russula depallens - Bleknande björkkremla
EKOLOGI : Löv- och blandskog samt park. Ofta kalkrik mark. Med björk.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza


Russula faginea - Boksillkremla
Ekologi : Bokskog. Marken. Med bok.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Russula faginea - Boksillkremla. Sweden, Skåne, Torrlösa, Kyrkan. 2020-09-06

Russula faginea - Boksillkremla. Sweden, Skåne, Torrlösa, Kyrkan. 2020-09-06

Russula faginea - Boksillkremla. Sweden, Skåne, Torrlösa, Kyrkan. 2020-09-06

Russula faginea - Boksillkremla. Sweden, Skåne, Torrlösa, Kyrkan. 2020-09-06

Russula favrei - Gransillkremla.
EKOLOGI : Granskog. Marken. Med gran.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza


Russula fragilis - Skörkremla
EKOLOGI : Löv- och barrskog. Marken. Med löv- och barrträd, särskilt ek och björk.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza

Russula fragilis - Skörkremla. Skåne, Jonstorp, Svanshall, Bölsåkra-Tranekärr. 2022-10-01

Russula fragilis - Skörkremla. Skåne, Jonstorp, Svanshall, Bölsåkra-Tranekärr. 2022-10-01

Russula fragilis - Skörkremla. Skåne, Jonstorp, Svanshall, Bölsåkra-Tranekärr. 2022-10-01

Russula fragilis - Skörkremla. Skåne, Jonstorp, Svanshall, Bölsåkra-Tranekärr. 2022-10-01
Russula grata - Marsipankremla
EKOLOGI : Lövskog, bl.a. ek- och hasselblandskog. Marken. Med lövträd, särskilt ek och hassel.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza









Russula grata - Marsipankremla. Sweden, Östergötland, Kättilstad NRV. 2020-08-10



Russula graveolens - Eksillkremla
EKOLOGI: Löv- och blandskog samt hagmark. Marken. Med ek.
EKOLOGISK GRUPP: Mykorrhiza

Russula graveolens - Eksillkremla. Sweden, Småland, Blankaholm, Solstadström. 2021-09-27

Russula graveolens - Eksillkremla. Sweden, Småland, Blankaholm, Solstadström. 2021-09-27

Russula graveolens - Eksillkremla. Sweden, Småland, Blankaholm, Solstadström. 2021-09-27


Russula grisea - Duvkremla
EKOLOGI : Lövskog, mest ädellövskog. Kalkrik mark. Med lövträd, ofta ek.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza/symbios

Russula grisea - Duvkremla. Sweden, Skåne, Össjö, Hallarna. 2022-10-13

Russula grisea - Duvkremla. Sweden, Skåne, Domsten, Kulla Gunnarstorp 2019-08-30

Russula grisea - Duvkremla. Sweden, Skåne, Domsten, Kulla Gunnarstorp 2019-08-30

Russula grisea - Duvkremla. Sweden, Skåne, Domsten, Kulla Gunnarstorp 2019-08-30
Russula heterophylla - Gaffelkremla
EKOLOGI : Lövskog, helst ek- och bokskog. Sällan barrskog. Marken. Med ek och bok. Med barrträd i Jämtland.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza










Russula incarnata - Laxkremla : Sårbar (VU)
EKOLOGI :Laxkremlan bilda mykorrhiza med bok, och den är också uppgiven förekomma under gran i Alperna och Pyrenéerna. Italienska fynd är gjorda i bokskog och danska fynd i bokskog på lerig jord. En av de skånska växtplatserna är en mullrik bokskog med vissa lundartade områden. Skogen är mycket gammal och förmodligen mycelen av laxkremla också. Lokalen med de rikaste förekomsterna ligger i en långsträckt, mäktig sprickdal på en av åsarna som sträcker sig i NV-SO riktning över det skånska landskapet. På denna plats råder mycket bra värme- och fuktighetsförhållanden. I dalbotten ligger ett vattendrag, som i regel är vattenförande även torra år. Bergarterna i området består av gnejs och diabas. Den sistnämnda bildar smala stråk i samma riktning som åsens utsträckning. Sluttningarna i ravinen är trädbevuxna med gammal bokskog och här finns öppna storblockiga talusbranter omväxlande med rena stup. Uppe på platåhöjderna dominerar bokskogen. Ofta är bokarna högstammiga och många är angripna av vedsvampar. Här är floran typisk för artfattig bokskog. Boken går i vissa delar ända ned till bäcken och emellanåt dominerar al längs stränderna. Högst upp i sluttningarna finns blåbärsris och på riktigt fattig mark även ljung och lingon. Där gnejsen dominerar är floran och fungan i branterna liknande den på höjdplatåerna. Men där diabasstråken drar fram förändras artsammansättningen radikalt. Dalgången slingrar sig fram i olika riktningar och ibland hamnar sluttningarna i sydligt läge. I partier av dessa kan lutningen vara kraftig och här blir mineraljorden blottad pga vind och regn. Det är i dessa områden som svamptillgången är störst. Lokaler med god tillgång på blåsippa är överlägset artrikast. På en sådan, ca 40 x 40 meter stor, finns mellan 30–40 rödlistade svamparter. Det är i dessa hotspots som laxkremlan bildar fruktkroppar. På en del av de ställen av branten som är skuggiga kan mossor dominera. Örtvegetationen är bitvis riklig; Blåsippa, vispstarr, nästrot, gulplister, murgröna, skogsvicker, vippärt och piprör. Som exempel på svampar kan nämnas; Clavariadelphus helveticus, Gomphus clavatus, Russula aurea, Amanita phalloides, Peziza succosa, Craterellus cinereus, Phellodon niger, Tricholoma atrosquamosum, många Ramaria- arter i subsekt. Ramaria bland andra R. pallida, R. formosa och R. sanguinea. Bok är det absolut dominerande trädslaget men det finns enstaka inslag av ek, björk, rönn, oxel, hassel och spridda små tynande granar. De år som det kommer gott om regn under sommar och höst kan laxkremlan börja sin säsong i juli och vissa år hittas ända in i oktober. Men området är mycket känsligt för vindars uttorkande effekt och likaså står solen ofta i rät vinkel mot marken med åtföljande kraftig vatten avdunstning. Så om det är en nederbördsfattig svampsäsong har det hänt att inga svampar bildar fruktkroppar. Den absolut största delen av svamparna är mykorrhizabildande. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av laxkremla bara på någon enstaka platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
KÄNNETECKEN : Hatten är 3–6 cm i diameter, plan till något nedtryckt i mitten, i formen oregelbundet rund, hattkanten är länge något invikt och kan ibland vara kort fårad. Hatthuden är avdragbar, matt, tydligt överdragen med ett vitt mjöligt skikt , som kan bilda tunna skorpor av små vita korn, speciellt i hattmitten. Färgen är vanligtvis blekt laxrosa, köttrosa, många gånger också helt vit eller med utspridda rosa fläckar och mer gräddfärgad mitt. Ibland kan den vara helt gräddgul med kanten rosafärgad. Foten är 2–4 cm hög och omkring 1 cm tjock. Den är vit och i ytan något ådrad och vitpudrad i den översta delen. Lamellerna är vita och glesa till medeltäta. Köttet är vitt och har mild smak och spröd konsistens. Sporfärgen är rent vit. Sporerna mäter 6–9 x 5,5–7.5 µm och har isolerat till linjeformigt kort sammanbundna, trubbiga vårtor som blir högst 1 µm långa. Hatthuden har inga pileocystidier, däremot finns det långa inkrusterade primordialhyfer med avsmalnande toppar, 3–7µm breda. Det är dessa som ger kornigheten på hattytan. Vidare finns det hatthudshår som är 3–7 µm breda och i topparna ofta klubbformade. Förväxlingsarter: Russula raultii Quélet (citronkremla), som kan vara nästan vit och blekgul i mitten och av samma storlek som laxkremla. Men smaken är skarp, hattytan har inget vitpudrat skikt och sporerna har nätlikt förbundna vårtor och hatthuden saknar inkrusterade primordialhyfer. Russula velutipes Velen. (rosenkremla) kan någon gång vara vit och små exemplar är lätta att förväxla med ovan avhandlade art. Rosenkremlan har överst på foten ett nätliknande flockigt vitt skikt. Mikroskopiskt finns också skillnader; sporernas vårtor är lägre och förenade till ett brutet zick- zacknät och primordialhyferna är tydligt smalare. Sporpulvret är inte så vitt och det har en tendens att anta en blekgul ton vid torkning. Russula lactea (Pers.) Bres. har hittats i bokskog i Sverige. Detta är dock en större art med fastare kött och alltid vit med något ockrafärgad hattmitt. Den har inga laxrosa nyanser. Lamellerna är tätare och sporfärgen är vit till gulvit. Hatthudshåren är avsmalnande i topparna och glesare septerade än hos laxkremlan.
FÖREKOMST : Den är funnen på 4 lokaler i landet, alla i Skåne (2005). Det maximala antalet fyndplatser överstiger sannolikt inte 50 vilket motsvarar ungefär 80 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 800 individer enligt IUCN:s definitioner). Den lokal som har den största förekomsten består av mellan 5–10 genetiskt olika mycel. Arten finns i Alperna och Pyrenéerna och även i Bayern i Tyskland. Vidare finns den i de centrala delarna av Italien. Quélet som namnsatte laxkremlan fann den i Österrike. Även i Danmark förekommer den. Det är en sannolikt mycket sällsynt art som befinner sig på sin nordligaste utbredningsgräns. Lokalerna där man finner den har maximal solinstrålning och lång vegetationssäsong.
EKOLOGSIK GRUPP : Mykorrhiza




Russula integra - Mandelkremla
EKOLOGI : Barrskog, helst ängsgranskog. Ofta kalkrik mark. Med gran.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza

Russula integra - Mandelkremla. Sweden, Småland, Västervik, Äspebo, Tjustleden. 2020-10-02

Russula integra - Mandelkremla. Sweden, Småland, Västervik, Äspebo, Tjustleden. 2020-10-02







Russula intermedia - Praktkremla
EKOLOGI: Lövskog, Triviallövskog
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza


Russula ionochlora - Iriskremla
EKOLOGI : Lövskog, helst bokskog. Marken. Med bok, hassel, björk, ek och lind.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza




Russula lepida - Fagerkremla
EKOLOGI : Blandad ädellövskog och park. Marken. Med bl.a. ek, bok, avenbok och lind.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza
NOTERING : Fagerkremlan kan variera mycket i färgen som många andra kremlor men när jag hittade den gulvita så tog det en stund innan jag kom på vilken art det var.











Russula lepida - Fagerkremla. Sweden, Skåne, Kärreberga, Gammelåsen. 2021-08-03

Russula lepida - Fagerkremla. Sweden, Skåne, Kärreberga, Gammelåsen. 2021-08-03


Russula luteotacta - Gulnande blodkremla
Ekologi : Ängsekskog och bokskog. Sällan park. Lera på kalkhaltig, näringsrik mark. Med lövträd, särskilt med ek och bok.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza











Russula mairei - Bokkremla
Ekologi : Bokskog och park. Marken. Med bok.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza






Russula nigricans - Svartkremla
Ekologi : Löv- och blandskog. Marken. Med lövträd.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza


Russula nigricans - Svartkremla. Sweden, Småland, Nässjö, Torsa stenar 2019-09-14


Russula nigricans - Svartkremla. Sweden, Småland, Nässjö, Torsa stenar 2019-09-14

Russula nitida - Åderkremla
Ekologi : Löv- och blandskog, bl.a. sumpbjörkskog. Marken. Med björk.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza








Russula ochroleuca - Senapskremlan
Ekologi : Barr- och lövskog, helst granskog och bokskog. Marken.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Russula ochroleuca - Senapskremla. Sweden, Skåne, Örkelljunga Grytåsa. 2017-08-11.

Russula ochroleuca - Senapskremla. Sweden, Skåne, Örkelljunga Grytåsa. 2017-08-11.




Russula odorata - Doftkremla
EKOLOGI : Ekskog och blandad ädellövskog. Marken. Med lövträd, särskilt ek.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza/symbios

Russula odorata - Doftkremla. Sweden, Skåne, Domsten, Kulla Gunnarstorp 2019-08-30

Russula odorata - Doftkremla. Sweden, Skåne, Domsten, Kulla Gunnarstorp 2019-08-30

Russula odorata - Doftkremla. Sweden, Skåne, Domsten, Kulla Gunnarstorp 2019-08-30
Russula olivacea - Rödfotad läderkremla
Ekologi : Lövskog, helst bok- och ekskog. Marken. Med lövträd, särskilt bok och ek.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza







