Lavar :

Jag kan inget om lavar egentligen men tänkte försöka lära mig en del då de är viktiga indikatorer på hur naturen mår. Kunskapen om dem är nyttig att ha med sig då jag inventerar marker som kan behöva skydd och även inventeringen av befintliga skydde skogar och marker. Jag skall åtminstone försöka lära mig en del av signalarterna. Jag kommer att fotografera de fynd jag gör och lägga till dem jag får artbestämda på denna sida.

Det har hänt en del på senare tid och som ni ser nedan så tillhör lavar riket Fungi = Svampar.

Jag lägger ut några länkar till dem som vill veta mer och fördjupa sig i lavarnas värld de senaste rönen och vilka arter det finns ur de fungerar, lever mm.

 

Nu ligger de arter jag hittat nedan i boksatvsordning.

När det blir fler arter så kommer jag att dela in dem i släkten så att det blir hanterbart.

Informationen om arterna har jag hämtat från DynTaxa & Artfakta, ArtDatabanken om inget annat anges.  

https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/6000001?changeRoot=True

https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/arter/organismgrupper/lavar/

https://bioenv.gu.se/forskning/huvudforskningsomraden/ekologi-naturvardsbiologi/ekprojektet/organismgrupper/lavar

https://www.natursidan.se/nyheter/var-guide-till-lavar-luftens-kvalitetsmatare/

https://www.natursidan.se/nyheter/dags-att-andra-i-larobockerna-ny-kunskap-om-vad-lavar-ar/

http://www.knipan.nu/Lavar.html

Taxonomisk hierarki (klassificering)

  • Rot: Biota (liv)

  • Rike: Fungi (svampar)

  • Organismgrupp: Lichenes (lavar)

Acarospora fuscata - Brun spricklav

Wikipedia : Brun spricklav är en lavart som först beskrevs av Heinrich Adolph Schrader, och fick sitt nu gällande namn av Theodor 'Thore' Magnus Fries. Brun spricklav ingår i släktet spricklavar, och familjen Acarosporaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Acarospora fuscata - Brun spricklav
Acarospora fuscata - Brun spricklav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Acarospora fuscata - Brun spricklav
Acarospora fuscata - Brun spricklav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Acarospora fuscata - Brun spricklav
Acarospora fuscata - Brun spricklav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Acarospora fuscata - Brun spricklav & Ca
Acarospora fuscata - Brun spricklav & Candelariella vitellina - Ägglav Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Show More

Acolium inquinans - Sotlav

Wikipedia : Sotlav är en lavart som först beskrevs av James Edward Smith, och fick sitt nu gällande namn av Vittore Benedetto Antonio Trevisan de Saint-Léon. Sotlav ingår i släktet Cyphelium och familjen Physciaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Arten är reproducerande i Sverige.

Acolium inquinans - Sotlav
Acolium inquinans - Sotlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Acolium inquinans - Sotlav
Acolium inquinans - Sotlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Acolium inquinans - Sotlav
Acolium inquinans - Sotlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Acolium inquinans - Sotlav
Acolium inquinans - Sotlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Acolium inquinans - Sotlav
Acolium inquinans - Sotlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Show More

Alyxoria ochrocheila - Orangepudrad klotterlav (NT)

EKOLOGI : Orangepudrad klotterlav växer främst på ved av bok men arten går även över på bark. Fynd har gjorts även på andra trädslag, t.ex. avenbok, ek, ask, klibbal, lönn, lind, en och björk. Arten förekommer mest i fuktiga och skuggiga, slutna skogar, raviner och branter, oftast på mycket gamla, helt eller delvis döda träd med blottad ved. Den kan även finnas på lite öppnare lokaler men är bunden till skog och lövängar med lång kontinuitet. I Mellansverige växer den i gamla ädellövsskogar med hög luftfuktighet vid basen av lövträd. Arten växer ofta tillsammans med flera andra rödlistade lavar. I Västergötland och på Brittiska öarna har enstaka fynd gjorts på sten.

KÄNNETECKEN : Denna klotterlav har en mycket tunn till insänkt gråvit bål. Apothecierna är 0,5–1,2(–2,5) × 0,25–0,4 mm, svarta, något upphöjda, oftast smala och enkla till sparsamt grenade. Disken är oftast smal, vanligen med orange pruina som reagerar K+ purpur. Sporerna är 4-celliga och 14–16 × 3–4,5 µm och konidier 12–20 × ca 1 µm. Om orange pruina saknas krävs test av hymeniet med jod (hymenium i övre delen I+ blått, i nedre delen I+ rött) eller att man mäter konidierna. Klotterlav Opegrapha varia liknar O. ochrocheila men har 4–6-celliga sporer och ofta gul (K–) pruina på apothecierna. Växtklotterlav Opegrapha culmigena har liksom O. ochrocheila 4-celliga sporer men kortare konidier och I+ rött hymenium.

SVENSK FÖREKOMST : Bofast och reproducerande : Arten var fram till början av 1990-talet förbisedd och bara känd från några få lokaler. Nu är den emellertid bättre känd och fynd finns från Skåne till Bohuslän och Uppland. Längs ostkusten är den kustbunden. Totalt är ca 300 lokaler kända, men på varje lokal växer arten oftast bara på ett eller ett par träd. Orangepudrad klotterlav är även känd från Danmark (rödlistad som hänsynskrävande), Norge, Väst- och Centraleuropa samt Kanada. Även på Brittiska öarna är arten starkt hotad.

HOT : Den typ av lokaler som orangepudrad klotterlav växer på försvinner i rask takt. Lämpliga äldre lövträd nyskapas också endast i begränsad omfattning.

EKOLOGISK GRUPP : Autotrof (fotosyntetiserande)

Alyxoria_ochrocheila_-_Orangepudrad_klot
Alyxoria ochrocheila - Orangepudrad klotterlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Alyxoria_ochrocheila_-_Orangepudrad_klot
Alyxoria ochrocheila - Orangepudrad klotterlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Alyxoria_ochrocheila_-_Orangepudrad_klot
Alyxoria ochrocheila - Orangepudrad klotterlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Show More

Alyxoria varia - Klotterlav

Wikipedia : Klotterlav är en lavart som beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon. Klotterlav ingår i släktet Opegrapha, och familjen Roccellaceae.

Arten är reproducerande i Sverige. 

Alyxoria varia - Klotterlav
Alyxoria varia - Klotterlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Alyxoria varia - Klotterlav
Alyxoria varia - Klotterlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Alyxoria varia - Klotterlav
Alyxoria varia - Klotterlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Show More

Anisomeridium polypori - Trädbaslav

Wikipedia : Trädbaslav är en lavart som först beskrevs av Ellis & Everh., och fick sitt nu gällande namn av M. E. Barr. Trädbaslav ingår i släktet Anisomeridium och familjen Monoblastiaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Anisomeridium polypori - Trädbaslav
Anisomeridium polypori - Trädbaslav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Anisomeridium polypori - Trädbaslav
Anisomeridium polypori - Trädbaslav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Arthonia spadicea - Glansfläck (LC)

Wikipedia : Glansfläck är en lavart som beskrevs av William Allport Leighton. Glansfläck ingår i släktet Arthonia och familjen Arthoniaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. 

Arthonia spadicea - Glansfläck
Arthonia spadicea - Glansfläck. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17
Arthonia spadicea - Glansfläck
Arthonia spadicea - Glansfläck. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17
Arthonia spadicea - Glansfläck
Arthonia spadicea - Glansfläck. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17
Show More

Arthonia vinosa - Rostfläck

Wikipedia : Rostfläck är en lavart som beskrevs av William Allport Leighton. Rostfläck ingår i släktet Arthonia och familjen Arthoniaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. 

Typisk art i  näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))

Skogsstyrelsens signalart

Arthonia vinosa - Rostfläck
Arthonia vinosa - Rostfläck. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Arthonia vinosa - Rostfläck
Arthonia vinosa - Rostfläck. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Arthonia vinosa - Rostfläck
Arthonia vinosa - Rostfläck. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Arthonia vinosa - Rostfläck
Arthonia vinosa - Rostfläck. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Bacidia rubella - Lönnlav.

Wikipedia : Lönnlav är en lavart som först beskrevs av Franz Georg Hoffmann, och fick sitt nu gällande namn av A. Massal. Lönnlav ingår i släktet Bacidia och familjen Ramalinaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Skogsstyrelsens signalart

Bacidia rubella - Lönnlav
Bacidia rubella - Lönnlav. Sweden, Skåne Tomelilla, Örupsalmskog. 2013-12-25.
Bacidia rubella - Lönnlav
Bacidia rubella - Lönnlav. Sweden, Skåne Tomelilla, Örupsalmskog. 2013-12-25.
Bacidia rubella - Lönnlav
Bacidia rubella - Lönnlav. Sweden, Skåne Tomelilla, Örupsalmskog. 2013-12-25.
Show More

Baeomyces rufus - Hattlav.

Wikipedia : Hattlav är en lavart som först beskrevs av William Hudson, och fick sitt nu gällande namn av Johann Friedrich Rebentisch. Hattlav ingår i släktet Baeomyces och familjen Baeomycetaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Baeomyces rufus - Hattlav
Baeomyces rufus - Hattlav. Sweden, Skåne, Hörby, Timan. 2014-03-15.
Baeomyces rufus - Hattlav
Baeomyces rufus - Hattlav. Sweden, Skåne, Hörby, Timan. 2014-03-15.
Baeomyces rufus - Hattlav
Baeomyces rufus - Hattlav. Sweden, Skåne, Hörby, Timan. 2014-03-15.
Baeomyces rufus - Hattlav
Baeomyces rufus - Hattlav. Norge, Hadeland, Jevnaker. 2018-05-12
Baeomyces rufus - Hattlav
Baeomyces rufus - Hattlav. Norge, Hadeland, Jevnaker. 2018-05-12
Baeomyces rufus - Hattlav
Baeomyces rufus - Hattlav. Norge, Hadeland, Jevnaker. 2018-05-12
Show More

Calicium salicinum - Kopparspik. 

DynTaxa : Om du någon gång har tittat närmare på en gammal trädstam eller en laduvägg är sannolikheten stor för att du stött på vad som populärt kallas "knappnålslav". Det är små skorplavar, vars fruktkroppar består av ett huvud på ett långt, smalt skaft och liknar just en liten knappnål.

Redan Carl von Linné upptäckte på sin tid de här små lavarna och beskrev några arter 1753 i verket "Species Plantarum". Erik Acharius urskiljde knappnålslavarna som grupp i sitt arbete "Lichenographia Universalis" från 1810. Flera av Acharius släkten har visat sig vara oenhetliga men en av de grupper som stått sig ganska bra är just Calicium.

Arterna i släktet Calicium har svarta fruktkroppar och ibland en färgad beläggning på huvudets ovan- och/eller undersida. Huvudets ovansida består av ett så kallat mazaedium, som är en finkorning massa av mogna sporer. Om man vidrör den pulverlika massan "sotar" det av sig, ungefär som hos en sotsvamp. De mogna sporerna hos flertalet arter har en slags ytstruktur. Har man tillgång till ett bra ljusmikroskop är denna ornamentering ofta en utmärkt karaktär för att känna igen de olika arterna. Släktena Chaenotheca, Cybebe och Sclerophora har också knappnålsliknande fruktkroppar, men deras mazaedium är brunt eller blekt.

Släktet Calicium består av 25 arter varav 12 finns i Sverige. De växer på bark eller ved med undantag av Calicium corynellum, klippspik, som växer på branta, skuggiga bergväggar. Calicium viride, grön spiklav, är den vanligaste arten som förekommer över hela landet och är ganska föroreningstålig. Den klarar liksom Calicium salicinum, kopparspik, att växa på både bark och ved av såväl barr- som lövträd. Andra är mer substratspecifika som till exempel Calicium denigratum, blanksvart spiklav och Calicium trabinellum, gulkantad spiklav, som bara förekommer på ved av barrträd och Calicium adspersum, gulpudrad spiklav, och Calicium quercinum, ekspik, som föredrar bark av gamla ekar.

Det är fortfarande okänt hur knappnålslavarna sprider sig. Vegetativa fortplantningskroppar är okända och bålfragmentation är i många fall utesluten. Nya lavbålar måste uppstå genom att spor och lämplig alg möts på ett lämpligt substrat. Hur går då denna transport till? Möjligen kan sporerna spridas med vattendroppar längs en trädstam men hur kommer sporerna till ett nytt träd? De kan troligtvis inte slitas loss av enbart vinden men kanske kan regndroppar få loss dem så att vinden kan föra dem vidare? Problemet försvåras ytterligare av att många arter växer på skyddade platser för såväl regn som starka vindar. Det har diskuterats vilken roll fåglar och insekter kan ha i sammanhanget.

Flera av Calicium-arterna är hotade. Särskilt i de södra delarna av landet har luftföroreningar en starkt negativ inverkan. Igenväxning av områden med gamla lövträd är ett annat problem, liksom fragmentering av landskapet med långa avstånd mellan lämpliga substrat. Det rationella skogsbruket där det råder brist på avbarkade stubbar, fallna och åldriga träd och en hög luftfuktighet missgynnar också lavarna. Flera av arterna används i naturvårdssammanhang som signalarter, det vill säga arter som visar på områden med höga naturvärden.

Text: Gunvi Lindberg (Naturhistoriska museet)

Calicium salicinum - Kopparspik
Calicium salicinum - Kopparspik. Sweden, Skåne, Skäralid, Söderåsens NP. 2014-01-04
Calicium salicinum - Kopparspik
Calicium salicinum - Kopparspik. Sweden, Skåne, Skäralid, Söderåsens NP. 2014-01-04
Show More

Calicium viride - Grön spiklav

Wikipedia : Grön spiklav är en lavart som beskrevs av Pers. Grön spiklav ingår i släktet Calicium och familjen Physciaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Naturhistoriska museet : Calicium viride, grön spiklav. Laven har en grönt grynig bål och fruktkroppar som blir upp till 2 mm höga. Huvudets undersida är brunt. Finns över hela Sverige och växer på bark av både löv- och barrträd (norrut) samt gammal ved. Den av lavarna i släktet som tål luftföroreningar bäst. Förekommer ofta i stadsmiljö men utvecklar då sällan fruktkroppar. Illustration från Methodus qua omnes detectos lichenes, Erik Acharius (1803).

Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Calicium viride - Grön spiklav
Calicium viride - Grön spiklav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Candelariella vitellina - Ägglav

Wikipedia : Ägglav är en lavart som först beskrevs av Franz Georg Hoffmann, och fick sitt nu gällande namn av Johannes Müller Argoviensis. Ägglav ingår i släktet Candelariella och familjen Candelariaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Naturhistoriska museet : Ägglavar är små skorplavar som man hittar som vackra klargula färgklickar på sten och träd i öppna solexponerade miljöer.
De trivs bäst i näringsrik miljö och man hittar dem särskilt på t.ex. stoftimpregnerade träd och fågelgödslade stenar. I fjällen kan man hitta flera arter som växer på marken bland mossor och andra lavar.

Ägglavar har en karakteristisk gul färg men vissa arter av orangelavar kan vara mycket lika till utseendet. Ett enkelt sätt att skilja de två släktena åt är att sätta en droppe kaliumhydroxid på laven. Hos orangelavarna färgas då bålen kraftigt blodröd medan ägglavarna i stort sett behåller sin gula färg eller färgas svagt orange.

I Sverige känner vi till 13 olika arter ägglavar men flera av dem är små och sällsynta och påträffas sällan utom av dem som särskilt letar efter dem. Den vanligaste arten heter ägglav, C. vitellina och den växer över hela landet både på sten och trädbark och på ved.

Kuddägglaven C. coralliza har en bål som består av små korall-lika kuddar som breder ut sig i en sammanhängande krusta över substratet. Kuddägglav växer på sten, ofta fågeltoppar, i hela landet framför allt längs klippstränder och i betesmarker.

Vår allra minsta art heter parasitägglav C. superdistans. Fruktkropparna hos denna art är bara 0.2-0.8 mm stora och växer på fruktkropparna av aspkantlav,Lecanora populicola.Parasitägglav växer i södra halvan av Sverige men är på grund av sin ringa storlek en verklig utmaning för botanisten att leta rätt på.

Ägglavarnas systematik är ännu inte klarlagd och fortsatt forskning pågår i Sverige. Nya arter av lavar upptäcks ständigt i landet och det finns stora chanser att vi även kommer att upptäcka fler arter ägglavar så småningom.

Candelariella vitellina - Ägglav & Acaro
Candelariella vitellina - Ägglav & Acarospora fuscata - Brun spricklav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Candelariella vitellina - Ägglav & Acaro
Candelariella vitellina - Ägglav & Acarospora fuscata - Brun spricklav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Candelariella vitellina - Ägglav & Acaro
Candelariella vitellina - Ägglav & Acarospora fuscata - Brun spricklav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Show More

Chaenotheca brachypoda - Gulnål

Wikipedia : Gulnål är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Tibell. Gulnål ingår i släktet Chaenotheca och familjen Coniocybaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Typisk art i näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))

Skogsstyrelsens signalart

Chaenotheca brachypoda - Gulnål
Chaenotheca brachypoda - Gulnål. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca brachypoda - Gulnål
Chaenotheca brachypoda - Gulnål. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca brachypoda - Gulnål
Chaenotheca brachypoda - Gulnål. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca brachypoda - Gulnål
Chaenotheca brachypoda - Gulnål. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca brachypoda - Gulnål
Chaenotheca brachypoda - Gulnål. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca brachypoda - Gulnål
Chaenotheca brachypoda - Gulnål. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Chaenotheca chlorella - Kornig nållav

Wikipedia : Kornig nållav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Johannes Müller Argoviensis. Kornig nållav ingår i släktet Chaenotheca och familjen Coniocybaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of 

Typisk art i näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))​

Skogsstyrelsens signalart

Chaenotheca chlorella - Kornig nållav
Chaenotheca chlorella - Kornig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca chlorella - Kornig nållav
Chaenotheca chlorella - Kornig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Chaenotheca chlorella - Kornig nållav
Chaenotheca chlorella - Kornig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nållav

Wikipedia : Rostfläckig nållav är en svampart som tillhör divisionen sporsäcksvampar, och som först beskrevs av Turner och James Edward Smith, och fick sitt nu gällande namn av Walter Migula. Rostfläckig nållav ingår i släktet Chaenotheca, och familjen Coniocybaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nål
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nål
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nål
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nål
Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nållav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Show More

Chrysothrix candelaris - Gulmjöl

Wikipedia : Gulmjöl är en lavart som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av J. R. Laundon. Gulmjöl ingår i släktet Chrysothrix och familjen Chrysothricaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Chrysothrix candelaris - Gulmjöl
Chrysothrix candelaris - Gulmjöl. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Chrysothrix candelaris - Gulmjöl
Chrysothrix candelaris - Gulmjöl. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Show More

Cladonia bellidiflora - Blombägarlav

Wikipedia : Blombägarlav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Schaer. Blombägarlav ingår i släktet Cladonia och familjen Cladoniaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

EKOLOGISK GRUPP Autotrof (fotosyntetiserande)

Cladonia bellidiflora - Blombägarlav
Cladonia bellidiflora - Blombägarlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Skäralid. 2012-04-20
Show More

Cliostomum griffithii - Dropplav

Wikipedia : Dropplav är en lavart som först beskrevs av James Edward Smith, och fick sitt nu gällande namn av Coppins. Dropplav ingår i släktet Cliostomum och familjen Ramalinaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Cliostomum griffithii - Dropplav
Cliostomum griffithii - Dropplav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Cliostomum griffithii - Dropplav
Cliostomum griffithii - Dropplav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Coenogonium pineti - Liten vaxlav.

Wikipedia : Liten vaxlav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Vezda. Dimerella pineti ingår i släktet Dimerella och familjen Coenogoniaceae. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. I den svenska databasen Dyntaxa används istället namnet Coenogonium pineti för samma taxon

Coenogonium_pineti_-_Liten_vaxlav
Coenogonium pineti - Liten vaxlav. Sweden, Skåne, Helsingborg, Sofieroskogen. 2018-04-02.
Coenogonium_pineti_-_Liten_vaxlav
Coenogonium pineti - Liten vaxlav. Sweden, Skåne, Helsingborg, Sofieroskogen. 2018-04-02.
Coenogonium_pineti_-_Liten_vaxlav
Coenogonium pineti - Liten vaxlav. Sweden, Skåne, Helsingborg, Sofieroskogen. 2018-04-02.
Coenogonium pineti - Liten vaxlav
Coenogonium pineti - Liten vaxlav.
Coenogonium pineti - Liten vaxlav
Coenogonium pineti - Liten vaxlav.
Coenogonium pineti - Liten vaxlav
Coenogonium pineti - Liten vaxlav.
Coenogonium pineti - Liten vaxlav.
Coenogonium pineti - Liten vaxlav.
Show More

Dendrographa decolorans - Grå skärelav

DynTaxa : EKOLOGI : Grå skärelav växer framförallt på gamla och grova ekar men också på andra lövträd som t.ex. alm, bok, lind, lönn och ask i halvöppet till öppet läge. Den förekommer främst i hagmarker, parker, vårdträd, alléer m.m. Arten har likartade ekologiska krav som den likaså rödlistade gammelekslav Lecanographa amylacea och de växer ibland tillsammans. Dessa båda lavar bildar då ett lavsamhälle som färgar ekarnas grova bark gråbrun till rosa med vita fläckar.

KÄNNETECKEN : Grå skärelav är en oansenlig men i regel ganska storväxt skorplav med gråbrun till grårosa färg. På bålen finns rikligt med sammanväxande soral. Dessa börjar som mycket små blekgrå punkter och blir sedan upp till 0,8 mm breda, ofta välvda och delvis sammanflytande. Apothecier är mycket sällsynta. Laven innehåller Trentepohlia-alger vilka syns som ett orange streck vid repning.

SVENS FÖREKOMST : Grå skärelav är känd från minst 1000 lokaler från Skåne till Bohuslän och Uppland. Framförallt påträffas den i låglänta lövskogsområden med stor tillgång på grov ek. Arten har enligt inventeringar mellan år 2000 och 2005 ökat antalet förekomster i Skåne så starkt att i Skåne finns ingen nedgång 3 generationer tillbaka (50 år). Utanför Skåne är läget mer oklart och verkar endast förekomma i miljöer med andra rödlistade lavar. I övriga Norden är den funnen i Danmark, där den är rödlistad. Arten är spridd men sällsynt i bergsområden i övriga Europa.

HOT : Grå skärelav hotas genom att igenväxningen av gamla ekhagar hotar värdträden, de gamla ekjättarna. Igenväxningen medför också att arealen trädbevuxen, traditionellt brukad slåtter- och betesmark minskar.

Typisk art i lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))

Skogsstyrelsens signalart

Dendrographa decolorans - Grå skärelav
Dendrographa decolorans - Grå skärelav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Dendrographa decolorans - Grå skärelav
Dendrographa decolorans - Grå skärelav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Dendrographa decolorans - Grå skärelav
Dendrographa decolorans - Grå skärelav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Dendrographa decolorans - Grå skärelav
Dendrographa decolorans - Grå skärelav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Dermatocarpon luridum - Bäcklav

Wikipedia :Bäcklav är en lavart som först beskrevs av William Withering, och fick sitt nu gällande namn av J. R. Laundon. Bäcklav ingår i släktet Dermatocarpon och familjen Verrucariaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Evernia prunastri - Slånlav. 

Slånlaven är, åtminstone i de södra delarna av landet, en vanlig syn på buskar, till exempel slån och lövträd. Den kan även hittas på barrträd och sällsynt även på sten. Slånlaven växer mest på bark mer sällan på ved. Laven är buskformig, upp till 10 centimeter hög. Bålens översida är ljust grå till blekt gul, medan undersidan är ljusare. Soral förekommer längs lobkanterna och på bålens översida. Fruktkroppar, apothecier, är sällsynta.

Av släktet Evernia finns det cirka 8 arter i världen,. I Europa finns 4 arter av vilka samtliga finns eller har funnits i Sverige. Av de övriga arterna är ringlav, Evernia divaricata, och grenlav, Evernia mesomorpha, sällsynta och rödlistade. Den fjärde arten, grå ringlav, Evernia illyrica, är funnen en gång i början av 1900-talet och är inte återfunnen sedan dess. Slånlaven finns över hela landet men blir sällsyntare mot norr och saknas i fjällen ovan skogsgränsen.

Slånlaven har sedan länge utnyttjats av människan för olika ändamål. Sedan 1500-talet har den använts i parfymindustrin dels för dess myskliknande doft, dels för att extrakt av laven binder flyktiga parfymoljor. I sin bok Svenska lafvarnas färghistoria från 1805 tar J. P. Westring upp flera andra användningsområden för slånlaven. Han rekommenderar laven till brödbakning under hungersnöd. Vidare behandlar Westring den medicinska användningen,. Den har använts som "adstringerande medel emot moderfall och dylikt, att nyttja som stark dekokt till insprutningar och baddningar". Han anser vidare att "Då den är besk, något adstringent och mycket mucilaginös, skulle jag ock af analogien anse den nyttig både invertes och utvertes emot elakartade reformar". Han avslutar avsnittet om den medicinska användningen med "Det beska, adstringenta och limaktiga i denna laf kan troligen hindra den sjukliga organisationsprocessen i hudens textur."

Westring tar upp 30 stycken recept på olika färger. Han säger "För sin färgnytta är den värd att samlas och begagnas både i stora färgerier och för enskilta hushållsbehof.". Det är bland annat olika nyanser av gult, grönt, rött och brunt man kan få av slånlaven. Här följer ett par exempel på recepttitlar: "5. Ljus Ockra-färg på ylle, mörkt blå-grön på ylle, samt Ventre de biche vackert grön på silke." och "20. Mörk citrongul och vaxgul färg på ylle och ljus noisette på silke."

Text: Göran Odelvik : Natirhistoriska museet.

EKOLOGISK GRUPP Autotrof (fotosyntetiserande)

Dermatocarpon luridum - Bäcklav
Dermatocarpon luridum - Bäcklav. Sweden, Skåne, Tåssjö,Trollehall. 2019-05-18.
Dermatocarpon luridum - Bäcklav
Dermatocarpon luridum - Bäcklav. Sweden, Skåne, Tåssjö,Trollehall. 2019-05-18.
Dermatocarpon luridum - Bäcklav
Dermatocarpon luridum - Bäcklav. Sweden, Skåne, Tåssjö,Trollehall. 2019-05-18.
Show More
Evernia prunastri - Slånlav
Evernia prunastri - Slånlav. Sweden, Skåne, Kristianstad, Balsberget. 2010-05-08.
Evernia prunastri - Slånlav
Evernia prunastri - Slånlav. Sweden, Skåne, Kristianstad, Balsberget. 2010-05-08.
Evernia prunastri - Slånlav
Evernia prunastri - Slånlav. Sweden, Skåne, Kristianstad, Balsberget. 2010-05-08.
Evernia prunastri - Slånlav
Evernia prunastri - Slånlav. Sweden, Skåne, Kristianstad, Balsberget. 2010-05-08.
Evernia prunastri - Slånlav
Evernia prunastri - Slånlav. Sweden, Skåne, Kristianstad, Balsberget. 2010-05-08.
Evernia prunastri - Slånlav
Evernia prunastri - Slånlav. Sweden, Skåne, Kristianstad, Balsberget. 2010-05-08.
Show More

Gyalecta carneola - Ädelkronlav (VU)

EKOLOGI :Arten växer på bark, huvudsakligen av ek i senvuxna bergekskogar och bok i gamla bokskogar. Den förekommer troligen främst i skogar med lång trädkontinuitet. Luftfuktigheten är alltid hög. Växtplatserna är ofta belägna i branter, raviner och bäckdalar samt i sluten skog nära vatten. Den växer såväl på grov porös bark som på slät och hård bark. Bokträd som ädelkronlav förekommer på befinner sig ofta i sin sista levnadsfas och har ofta bark som går lätt att lossa från stammen. I regel uppträder arten i ögonhöjd eller lägre, sällan ända nere vid basen av träden.

KÄNNETECKEN : Ädelkronlav är en skorplav med en tunn, ljus bål och små, djupt rödbruna apothecier. Apothecierna har en konkav disk med uppstående, småtaggiga kanter. Sporkaraktärer är nödvändiga för en säker identifiering.

SVENS FÖREKOMST : Bofast och reproducerande : Ädelkronlav är en suboceanisk lav vilken förekommer utmed västkusten från Skåne till Bohuslän. Ströförekomster finns också i Blekinge, Östergötland, Härjedalen samt på Öland och Gotland. Tyngdpunkten i utbredningen ligger i Halland (c. 80 lokaler). Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 30% av sina gamla lokaler. Utanför Sverige är den känd från Danmark (rödlistad), Norge, större delen av övriga Europa, Ryssland, Sydafrika, Japan och Nordamerika.

HOT : Arten hotas genom de åldriga lövträdens tillbakagång och genom att arealen ädellövskog med lång kontinuitet starkt minskat. Lämpliga ädellövskogar nyskapas i begränsad omfattning.

Skogsstyrelsens signalart

EKOLOGISK GRUPP  Autotrof (fotosyntetiserande)

Gyalecta carneola - Ädelkronlav
Gyalecta carneola - Ädelkronlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Gyalecta carneola - Ädelkronlav
Gyalecta carneola - Ädelkronlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Gyalecta carneola - Ädelkronlav
Gyalecta carneola - Ädelkronlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Show More

Gyalecta ulmi - Almlav

EKOLOGI : Almlav påträffas i flera olika typer av ädellövträdsmiljöer. Framförallt växer den på stammarna av gamla hamlade askar och almar i gamla lövängsliknande miljöer. Arten påträffas också på olika ädellövträd i naturskogsliknande ädellövskogar t.ex. lövskogsklädda branter, ek- och bokskogar. Oftast finner man laven på de grövsta och äldsta träden. Den förefaller vara ganska ljusgynnad och förekommer ofta i glesa hagmarker och i lövängar. I norra Sverige förekommer den på sydvända klippväggar av dolomit eller kalksten tillsammans med andra rödlistade lavar.KÄNNETECKEN : Almlav är en skorplav med tätt sittande, upp till 2 mm breda, apothecier som har en karaktäristiskt tegelröd disk med vit, ojämn kant. Laven kan ibland täcka stora ytor på gamla lövträd och färgar då barken gråvit till grågrön. Lavens alger utgörs av orangefärgade Trentepohlia-alger. Rostfläckig nållav är en svampart som tillhör divisionen sporsäcksvampar, och som först beskrevs av Turner och James Edward Smith, och fick sitt nu gällande namn av Walter Migula. Rostfläckig nållav ingår i släktet Chaenotheca, och familjen Coniocybaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

UTBREDNING : Arten förekommer i södra och mellersta Sverige med några enstaka förekomster upp till Åsele Lappmark. Arten är i södra Sverige mest frekvent där hamlingsbruket av ädellövträd varit mest utbrett. Den är vanligast i Götalands skogsbygder och i Mälarlandskapet och är mer sparsam i Skåne, utmed Västkusten och på Öland. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 20% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad i Danmark och Finland. Arten finns i Europa österut till Kaukasus.

Gyalecta ulmi - Almlav
Gyalecta ulmi - Almlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Gyalecta ulmi - Almlav
Gyalecta ulmi - Almlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Gyalecta ulmi - Almlav
Gyalecta ulmi - Almlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Gyalecta ulmi - Almlav
Gyalecta ulmi - Almlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02.
Show More

Hypocenomyce scalaris - Flarnlav

EKOLOGI : På tall och björk gärna på torrakor men även på bark.

Wikipedia : Flarnlav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Maurice Gustave Benoit Choisy. Flarnlav ingår i släktet Hypocenomyce, och familjen Ophioparmaceae. Arten är reproducerande i Sverige

Hypocenomyce_scalaris_-_Flarnlav
Hypocenomyce scalaris - Flarnlav. Sweden. Skåne, Helsingborg, Miatorp. 2019-05-22
Hypocenomyce_scalaris_-_Flarnlav
Hypocenomyce scalaris - Flarnlav. Sweden. Skåne, Helsingborg, Miatorp. 2019-05-22
Hypocenomyce_scalaris_-_Flarnlav
Hypocenomyce scalaris - Flarnlav. Sweden. Skåne, Helsingborg, Miatorp. 2019-05-22
Hypocenomyce_scalaris_-_Flarnlav
Hypocenomyce scalaris - Flarnlav. Sweden. Skåne, Helsingborg, Miatorp. 2019-05-22
Hypocenomyce_scalaris_-_Flarnlav
Hypocenomyce scalaris - Flarnlav. Sweden. Skåne, Helsingborg, Miatorp. 2019-05-22
Hypocenomyce_scalaris_-_Flarnlav
Hypocenomyce scalaris - Flarnlav. Sweden. Skåne, Helsingborg, Miatorp. 2019-05-22
Show More

Hypogymnia physodes - Blåslav. 

Blåslav, Hypogymnia physodes, är en av Sveriges och Europas absolut vanligaste lavar. Den kan nog till och med räknas som den vanligaste laven på hela det norra halvklotet.

Blåslaven trivs bäst på stammar och grenar av diverse träd och buskar, men förekommer också på stenar och klippor. Underlag skapade av människa är också lämpliga såsom gärdesgårdar, gamla lador, staket, hustak mm, ja till och med bilar som parkerats för länge i naturen duger bra.

Bålen är bladlik, ljusgrå på ovansidan och mörkbrun till nästan svart på undersidan. Inne i bålen bildas ett luftrum och laven ser därför lite uppblåst ut. Många bålflikar är öppna och på insidan av dessa öppningar bildas små vegetativa spridningsenheter kallade soredier. En lav är en dubbelorganism, som består av en svamp och en alg som lever i symbios. Soredier består av celler både från lavens svampkomponent och från dess algkomponent och kan därför omedelbart växa ut till nya lavar. Blåslaven sprider sig nästan uteslutande med hjälp av dessa soredier, en naturens egen klonbildning.

Luftföroreningar, framförallt svaveldioxid, gör att lavar helt eller delvis försvinner från många områden. Detta har varit särskilt uppenbart i stadsbebyggelse där föroreningshalterna har varit stora. I Stockholm gjordes 1968 en utförlig inventering och beskrivning av hur lavfloran successivt avtog ju närmare centrum man rörde sig. I stadens centrala delar fanns 1968 inga lavar alls, s k lavöken.

Idag, 30 år senare, kan vi konstatera att lavfloran har börjat komma tillbaka till Stockholm, och då även till de mest centrala delarna. I Humlegården mitt i Stockholm, har bland annat blåslav vandrat in och kan på många träd uppvisa stora och välutvecklade individ. Till och med i Kungsträdgården, Stockholms mest kända och välbesökta park, kan man nu hitta blåslav i parkens lindalléer. Fjärrvärmesystemen har nog haft störst betydelse för att svaveldioxidhalterna i Stockholm sjunkit till så låga nivåer att blåslav och andra lavar fått möjlighet att kolonisera stadens träd.

Referens: Skye, Erik. 1968. Lichens and air pollution. A study of cryptogamic epiphytes and environment in the Stockholm region. Acta Phytogeographica Suecica 52.

Text: Anders Tehler/Monika Myrdal : Naturhistoriska museet.

Hypogymnia physodes - Blåslav
Hypogymnia physodes - Blåslav. Sweden, Skåne, Sandhammaren. 2013-11-16
Hypogymnia physodes - Blåslav
Hypogymnia physodes - Blåslav. Sweden, Skåne, Sandhammaren. 2013-11-16
Hypogymnia physodes - Blåslav
Hypogymnia physodes - Blåslav. Sweden, Skåne, Sandhammaren. 2013-11-16
Show More

Lecanora

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige

Art                           115                              100                       100

Underart                     4                                  4                           4

Varietet                       5                                  5                            5

Lecanora argentata- Brun kantlav

Wikipedia : Brun kantlav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Malme. Brun kantlav ingår i släktet Lecanora och familjen Lecanoraceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Lecanora argentata- Brun kantlav
Lecanora argentata- Brun kantlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02
Lecanora argentata- Brun kantlav
Lecanora argentata- Brun kantlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02
Lecanora argentata- Brun kantlav
Lecanora argentata- Brun kantlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02
Lecanora argentata- Brun kantlav
Lecanora argentata- Brun kantlav. Sweden, Småland, Diö, Höö. 2019-05-02
Show More

Lecanora chlarotera - Lövträdskantlav

Växer på lövträd. Hittar ingen info om denna art

Lecanora chlarotera - Lövträdskantlav
Lecanora chlarotera - Lövträdskantlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22
Lecanora chlarotera - Lövträdskantlav
Lecanora chlarotera - Lövträdskantlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22
Show More

Lecidella elaeochroma - Asplav (LC)

Wikipedia : Asplav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av M. Choisy. Asplav ingår i släktet Lecidella och familjen Lecanoraceae. Utöver nominatformen finns också underarten soralifera. I den svenska databasen Dyntaxa används istället namnet Lecidella euphorea för samma taxon. 

Lecidella elaeochroma - Asplav
Lecidella elaeochroma - Asplav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Lecidella elaeochroma - Asplav
Lecidella elaeochroma - Asplav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Lecidella elaeochroma - Asplav
Lecidella elaeochroma - Asplav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Lecidella elaeochroma - Asplav
Lecidella elaeochroma - Asplav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Lecidella elaeochroma - Asplav
Lecidella elaeochroma - Asplav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Lecidella elaeochroma - Asplav
Lecidella elaeochroma - Asplav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Lecidella elaeochroma - Asplav & Lecanor
Lecidella elaeochroma - Asplav & Lecanora Sp. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2012-04-06.
Lecidella elaeochroma - Asplav & Lecanor
Lecidella elaeochroma - Asplav & Lecanora Sp. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2012-04-06.
Show More

Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav (LC)

Hittar ingen info om denna art mer än att den är Bofast och reproducerande.

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige

Kollektivtaxon             1                                  1                            1

Art                              4                                   4                            4

Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10.
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav
Melanelixia glabratula - Stiftbrunlav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10.
Show More

Melanohalea elegantula - Elegant sköldlav (NT)

DynTaxa : EKOLOGI :  Elegant sköldlav är funnen på alm, ask, lönn, bok, ek, hästkastanj, klibbal, oxel m.fl. lövträd. Arten växer på samma ståndorter som flikig sköldlav Melanelia laciniatula, nämligen i alléer, parker, skogsbryn och på kyrkogårdar där miljön är tämligen ljus och näringsrik. Elegant sköldlav är inte speciellt konkurrenskraftig och förekommer oftast bara i ett fåtal exemplar på varje träd.

KÄNNRTECKEN : Elegant sköldlav har en matt, brun till brungrön, rosettliknande, platt, upp till 5 cm stor bål som är tryckt till underlaget. Kantloberna är ca 2 mm breda, oftast matta men ibland något glänsande, med ljus undersida. Märgen reagerar C–. Apothecier saknas som regel, men de centrala delarna är mer eller mindre täckta av bruna, cylindriska, solida, enkla eller ibland sparsamt förgrenade isidier. Förväxlingsrisk finns framför allt med glänsande sköldlav Melanelia fuliginosa. Denna kan morfologiskt vara mycket lik elegant sköldlav, men har oftast mer glänsande bål, mörkare undersida och märg som är C+ rosa. Klubbsköldlav M. exasperatula är också närbesläktad med elegant sköldlav, men kan kännas igen på de klubbformade, uppblåsta och ihåliga isidierna, och märgen med C+ rosa reaktion.

SVENSK FÖREKOMST : Elegant sköldlav förekommer huvudsakligen i Skåne men är även funnen i Blekinge, Halland, Bohuslän och Västergötland. Laven är funnen på totalt ett 40-tal gamla lokaler. Idag är genom ett antal nyfynd ca 55 aktuella lokaler kända. Sannolikt försvann c. 50% av populationen när svavelnedfallet var högt men det finns indikationer på att arten nu ökar igen. Arten är mycket sällsynt i Norge (rödlistad) men finns på flera lokaler i Danmark (rödlistad som hänsynskrävande). I övrigt förekommer den i stora delar av Europa, Sydamerika, Nordafrika och Pakistan.

HOT : Avverkning av alléträd eller äldre träd i jordbrukslandskapet, speciellt i närheten av åkrar och i betesmarker är ett allvarligt hot. Asfaltering av grusvägar (upphörande stoftpåverkan) liksom luftföroreningar och spridning av gödsel och bekämpningsmedel i jordbrukslandskapet är negativa.

RÖDLISTNINGSBEDÖMNING : Omkring ett 60-tal aktuella lokaler, huvudsakligen i Skåne. Växer på lövträd i ljusa och näringsrika miljöer som alléer, skogsbryn och kyrkogårdar. Sannolikt försvann c. 50% av populationen när svavelnedfallet var högt men arten ökar nu igen. Alm- och askskottssjukan medför tidigare bedömdes minska men arten har efter 2010 hittats även på många andra trädarter varför arten ändras från VU till NT. 

Melanohalea elegantula - Elegant sköldla
Melanohalea elegantula - Elegant sköldlav. Sweden, Skåne, Råådalen, Görarp. 2014-01-15.
Melanohalea elegantula - Elegant sköldla
Melanohalea elegantula - Elegant sköldlav. Sweden, Skåne, Råådalen, Görarp. 2014-01-15.
Melanohalea elegantula - Elegant sköldla
Melanohalea elegantula - Elegant sköldlav. Sweden, Skåne, Råådalen, Görarp. 2014-01-15.
Melanohalea elegantula - Elegant sköldla
Melanohalea elegantula - Elegant sköldlav. Sweden, Skåne, Råådalen, Görarp. 2014-01-15.
Melanohalea elegantula - Elegant sköldla
Melanohalea elegantula - Elegant sköldlav. Sweden, Skåne, Råådalen, Görarp. 2014-01-15.
Show More

Melanohalea exasperata - Vårtig sköldlav

Wikipedia : Vårtig sköldlav är en lavart som först beskrevs av De Not., och fick sitt nu gällande namn av O.Blanco, A.Crespo, Divakar, Essl., D.Hawksw. och Helge Thorsten Lumbsch. Vårtig sköldlav ingår i släktet Melanohalea, och familjen Parmeliaceae. Arten är reproducerande i Sverige

Melanohalea exasperata - Vårtig sköldlav
Melanohalea exasperata - Vårtig sköldlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Melanohalea exasperata - Vårtig sköldlav
Melanohalea exasperata - Vårtig sköldlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Show More

Opegrapha vermicellifera - Stiftklotterlav (NT). 

EKOLOGI : Stiftklotterlav förekommer i olika typer av ädellövskog i skuggiga lundar, raviner, branter och bäckdalar. Laven växer på olika ädellövträd, främst ek, bok och alm, men även ask, lönn, hassel och lind. I sydligaste Sverige förekommer den främst på bok medan ek är det vanligaste substratet längre norrut. Laven förekommer främst vid trädens bas men under gynnsamma förhållanden påträffas den också högre upp på stammarna.

KÄNNETECKEN : Stiftklotterlav är en skorplav med tjock, grå till grågrönaktig bål som har rikligt med vitpudrade stiftformiga pyknid. Apothecier är relativt sällsynta. De är svarta, långa och smala, samt böjda eller S-formade. Stiftklotterlav liknar gammelgranslav Lecanactis abietina men skiljer sig genom att pyknidens pruina är C– medan de hos gammelgranslav reagerar C+ rosa.

SVENS FÖREKOMST : 

Bofast och reproducerande

Arten är spridd i södra Sverige men är vanligast i Skåne och Halland. Den förekommer på omkring 150 lokaler upp till Bohuslän, Västergötland, Östergötland och Gotland. Laven är huvudsakligen en låglandsart. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 60% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad som hänsynskrävande i Danmark. Den förekommer i Norge men inte i Finland. Dess övriga utbredning omfattar östra, centrala och västra Europa.

HOT : Laven hotas genom de åldriga lövskogarnas tillbakagång och genom plantering av sådan mark med barrskog. Gamla ädellövskogar och grova parkträd nyskapas också i begränsad omfattning.

Skogsstyrelsens signalart

EKOLOGISK GRUPP : Autotrof (fotosyntetiserande)

Opegrapha_vermicellifera_-_Stiftklotterl
Opegrapha vermicellifera - Stiftklotterlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Opegrapha_vermicellifera_-_Stiftklotterl
Opegrapha vermicellifera - Stiftklotterlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Opegrapha_vermicellifera_-_Stiftklotterl
Opegrapha vermicellifera - Stiftklotterlav. Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.
Show More

Parmelia sulcata - Skrynkellav (LC)

Wikipedia : Skrynkellav är en gråvit lav som främst växer på bark av lövträd, men som ibland även kan växa på sten. I Sverige är den en allmänt förekommande lav som kan hittas i hela landet. Den är relativt tålig mot luftföroreningar och kan växa även inne i städer.

Parmelia sulcata - Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Kågeröd, Bålby. 2019-02-10
Parmelia sulcata - Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-11
Parmelia sulcata - Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-11
Parmelia sulcata - Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02 (
Parmelia sulcata - Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02 (
Parmelia_sulcata_-_Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. med Athelia arachnoidea - Parasitspindelskinn. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Parmelia_sulcata_-_Skrynkellav
Parmelia sulcata - Skrynkellav. med Athelia arachnoidea - Parasitspindelskinn. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Show More

Peltigera canina - Filtlav.

Wikipedia : Bofast och reproducerande. Filtlav är en lavart som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av Carl Ludwig von Willdenow. Filtlav ingår i släktet Peltigera och familjen Peltigeraceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i SverigeBofasta i Sverige

Kollektivtaxon             1                                  1                         1

Art                             29                                29                       29

Peltigera canina - Filtlav
Peltigera canina - Filtlav. Sweden, Skåne Sjöbo, Fyledalen. 2011-09-09
Peltigera canina - Filtlav
Peltigera canina - Filtlav. Sweden, Skåne Sjöbo, Fyledalen. 2011-09-09
Peltigera canina - Filtlav
Peltigera canina - Filtlav. Sweden, Skåne Sjöbo, Fyledalen. 2011-09-09
Peltigera canina - Filtlav
Peltigera canina - Filtlav. Sweden, Skåne Sjöbo, Fyledalen. 2011-09-09
Peltigera canina - Filtlav
Peltigera canina - Filtlav. Sweden, Skåne Sjöbo, Fyledalen. 2011-09-09
Show More

Peltigera praetextata - Fjällig filtlav.

Wikipedia : Bofast och reproducerande : Fjällig filtlav är en lavart som först beskrevs av Flörke ex Sommerf., och fick sitt nu gällande namn av Friederich Wilhelm Zopf. Fjällig filtlav ingår i släktet Peltigera och familjen Peltigeraceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Peltigera praetextata - Fjällig filtlav.
Peltigera praetextata - Fjällig filtlav. Sweden, Skåne, Hallandsås Össjön. 2010-04-11.
Peltigera praetextata - Fjällig filtlav.
Peltigera praetextata - Fjällig filtlav. Sweden, Skåne, Hallandsås Össjön. 2010-04-11.
Show More

Pertusaria amara - Bitterlav

Wikipedia : Bofast och reproducerande

Bitterlav är en skorplav som återfinns på lövträd i södra Sverige. En bit upp längs den norrländska östersjökusten finns den också.

Den känns igen på de vita soralfläckarna, som sitter på en gråvit bål.Tvekar man om artningen kan man slicka lite på den, den är intensivt besk.

Pertusaria amara - Bitterlav
Pertusaria amara - Bitterlav. Sweden, Skåne, Skäralid, Söderåsens NP. 2014-01-04.
Pertusaria amara - Bitterlav
Pertusaria amara - Bitterlav. Sweden, Skåne, Skäralid, Söderåsens NP. 2014-01-04.
Pertusaria amara - Bitterlav
Pertusaria amara - Bitterlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Pertusaria amara - Bitterlav
Pertusaria amara - Bitterlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Pertusaria amara - Bitterlav
Pertusaria amara - Bitterlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Pertusaria amara - Bitterlav
Pertusaria amara - Bitterlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Pertusaria pertusa - Porlav

Wikipedia : Porlav är en lavart som först beskrevs av Christian Ehrenfried Weigel, och fick sitt nu gällande namn av Edward Tuckerman. Porlav ingår i släktet Pertusaria och familjen Pertusariaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Pertusaria pertusa - Porlav
Pertusaria pertusa - Porlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Pertusaria pertusa - Porlav
Pertusaria pertusa - Porlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Pertusaria pertusa - Porlav
Pertusaria pertusa - Porlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Pertusaria pertusa - Porlav
Pertusaria pertusa - Porlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Pertusaria pertusa - Porlav
Pertusaria pertusa - Porlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Pertusaria pertusa - Porlav
Pertusaria pertusa - Porlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20.
Show More

Phaeophyscia orbicularis - Kranslav

Wikipedia : Kranslav är en lavart som först beskrevs av Noël Martin Joseph de Necker, och fick sitt nu gällande namn av Moberg. Kranslav ingår i släktet Phaeophyscia och familjen Physciaceae. Utöver nominatformen finns också underarten hueana

Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
haeophyscia orbicularis - Kranslav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Åvarps fälad. 2014-03-29.
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
haeophyscia orbicularis - Kranslav. Sweden, Skåne, Söderåsen, Åvarps fälad. 2014-03-29.
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav. Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav. Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav. Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav
Phaeophyscia orbicularis - Kranslav. Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02
Show More

Physcia adscendens - Hjälmrosettlav.

Wikipedia : Hjälmrosettlav är en lavart som beskrevs av H.Olivier nom. cons. Hjälmrosettlav ingår i släktet Physcia, och familjen Physciaceae. Arten är reproducerande i Sverige. (På några av mona bilder förekommer flera arter)

EKOLOGISK GRUPP Autotrof (fotosyntetiserande)

Physcia adscendens - Hjälmrosettlav
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav med,
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav med, Illosporiopsis. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav  och
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav och P. tenella - Finlav med, Illosporiopsis. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22.
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav  och
Physcia adscendens - Hjälmrosettlav och P. tenella - Finlav med, Illosporiopsis. Sweden, Skåne, Råå, Äsket 2014-03-22.
Show More

Physcia tenella - Finlav

Wikipedia : Finlav är en lavart som först beskrevs av Giovanni Antonio Scopoli, och fick sitt nu gällande namn av Augustin Pyrame de Candolle. Finlav ingår i släktet Physcia och familjen Physciaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Physcia tenella - Finlav
Physcia tenella - Finlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2013-12-22.
Physcia tenella - Finlav
Physcia tenella - Finlav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2013-12-22.
Show More

Physconia distorta - Dagglav

Wikipedia :Dagglav är en lavart som först beskrevs av William Withering, och fick sitt nu gällande namn av J. R. Laundon. Dagglav ingår i släktet Physconia och familjen Physciaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Physconia_distorta_-_Dagglav
Physconia distorta - Dagglav. Sweden, Småland, Västervik Lysingsbadet 2019-05-15
Physconia_distorta_-_Dagglav
Physconia distorta - Dagglav. Sweden, Småland, Västervik Lysingsbadet 2019-05-15
Physconia_distorta_-_Dagglav
Physconia distorta - Dagglav. Sweden, Småland, Västervik Lysingsbadet 2019-05-15
Show More

Platismatia glauca - Näverlav

Wikipedia : Näverlav är en lavart som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av W. L. Culb. & C. F. Culb. Näverlav ingår i släktet Platismatia och familjen Parmeliaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Näverlaven är vanlig, ofta bland andra lavar på fattigbarksträd, gammalt trä, och skuggiga klippor. Den gråblågröna, bladlika bålen har lober som sticker upp sina krusiga kanter.

Platismatia glauca - Näverlav
Platismatia glauca - Näverlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Platismatia glauca - Näverlav
Platismatia glauca - Näverlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Platismatia glauca - Näverlav
Platismatia glauca - Näverlav. Sweden, Skåne, Rögle, Rögle säteri. 2019-01-20
Show More

Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav

Wikipedia : Kvartslav är en lavart som först beskrevs av Johann Christian Daniel von Schreber, och fick sitt nu gällande namn av Maurice Gustave Benoit Choisy. Kvartslav ingår i släktet Protoparmeliopsis, och familjen Lecanoraceae. Arten är reproducerande i Sverige. 

Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav
Protoparmeliopsis muralis - Kvartslav. Sweden, Skåne, Råå, Äsket. 2014-04-02.
Show More

Pyrenula nitida - Bokvårtlav (NT)

EKOLOGI : Bokvårtlav förekommer främst på äldre bokar i gamla bokskogar. Enstaka fynd finns även på avenbok, ask, rönn, lind och ek. Arten är en av de mest karaktäristiska i gammal bokskog i södra Sverige. I fuktiga och skuggiga bestånd i skyddade lägen blir ofta arten helt dominerande och kan ibland täcka stora delar av trädstammarna upp till ett par meter. I miljöer med goda förutsättningar påträffas den även på klenare stammar och i ljusare miljöer som skogsbryn och gläntor.

KÄNNETECKEN : Bokvårtlav är en skorplav som bildar mörkt olivgröna till olivbruna, svagt glänsande bålar på slät bark. Ytan är vanligen försedd med svarta, millimeter-stora, insänkta, vårtlika perithecier. På bålytan syns också spridda vita fläckar (pseudocypheller).

SVENS FÖREKOMST : 

Bofast och reproducerande

Bokvårtlav har en sydvästlig utbredning med de flesta förekomsterna i Skåne, Blekinge, södra Småland och Halland. De flesta av fynden är i Halland (omkring 500). Totalt finns c. 800 lokaler. På Öland, i Bohuslän, Västergötland, Östergötland och Dalsland finns enstaka förekomster. Det finns också en gammal lokal vardera på Gotland och i Närke. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 50% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad i Danmark och finns även i Norge. Dess totala utbredning omfattar centrala, västra och södra Europa.

HOT : Gamla bokskogar nyskapas inte och de föryngras i mycket begränsad omfattning. Den tidigare minskningen av bokskogsarealen torde också ha missgynnat arten.

Skogsstyrelsens signalart

EKOLOGISK GRUPP : Autotrof (fotosyntetiserande)

Pyrenula nitida - Bokvårtlav (NT)Sweden,
Pyrenula nitida - Bokvårtlav (NT)Sweden, Skåne, Röstånga, Nackarpsdalen. 2019-02-17.