top of page

Chaenotheca - Nållavar : 19 arter i artfakta

​

Chaenotheca balsamconensis, Chaenotheca brachypoda | gulnål, Chaenotheca brunneola | vednål, Chaenotheca chlorella | kornig nållav

Chaenotheca chrysocephala | grynig nållav, Chaenotheca cinerea | blekskaftad nållav, Chaenotheca ferruginea | rostfläckig nållav

Chaenotheca furfuracea | ärgnål, Chaenotheca gracilenta | smalskaftslav, Chaenotheca gracillima | brunpudrad nållav

Chaenotheca hispidula | parknål, Chaenotheca hygrophila, Chaenotheca laevigata | nordlig nållav, Chaenotheca phaeocephala | brun nållav

Chaenotheca sphaerocephala | skuggnål, Chaenotheca stemonea | luddnål, Chaenotheca subroscida | vitgrynig nållav

Chaenotheca trichialis | grå nållav, Chaenotheca xyloxena | lövvedsnål

Chaenotheca brachypoda - Gulnål
EKOLOGI  Gulnål växer mest på murknande barrträdsved och lövträdsved, sällsynt även på bark och gamla tickor. Arten förekommer i skuggiga miljöer med hög luftfuktighet.
KÄNNETECKEN :  Gulnål kan kännas igen på kombinationen av insänkt bål och knappnålsliknande apothecier med gulgrön pruina, vilket gör arten möjlig att bestämma redan i fält.

Bål insänkt i underlaget och utan färg, eller kan färga det gulaktigt. Fotobiont Stichococcus. Apothecier knappnålsliknande och 0,4–1,4 mm höga, ogrenade. Skaft mörkbrunt–svart med en tät, gulgrön pruina. Huvud ±klotformigt, 0,1–0,2 mm i diameter. Huvudets undersida med en tät, gulgrön pruina. Excipulum saknas eller otydligt och bildar då en smal krage. Mazaedium mellanbrunt, med en tät, gulgrön pruina. Sporsäckar bildas i kedjor, 10–14 × 1,5–3,0 µm. Sporer mellanbruna, klotformiga–kubformiga, 3,0–4,0 µm i diameter, grovspruckna.

Bål K–, Pd–, UV+ orange; pulvinsyra och vulpinsyra. Pruinan består av samma lavsubstanser. Skaft K–; mazaedium K–.

FÖRVÄXLINGSRISK : Ärgnål - Chaenotheca furfuracea : Jämför

Ärgnål Chaenotheca furfuracea kan påminna om gulnål men har en tydlig, mjölig, intensivt gulgrön bål, 1,6–2,6 mm höga apothecier, blekbrunt mazaedium och finvårtiga sporer.

FÖREKOMAT : Gulnål förekommer tämligen allmänt från Skåne till Torne lappmark.

Arten finns även i Danmark, Finland och Norge. Den är vitt utbredd i boreal och nemoral skog på norra halvklotet i Europa, Asien och Nordamerika.

Chaenotheca chlorella - Kornig nållav

Wikipedia : Kornig nållav är en lavart som först beskrevs av Erik Acharius, och fick sitt nu gällande namn av Johannes Müller Argoviensis. Kornig nållav ingår i släktet Chaenotheca och familjen Coniocybaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of 

Typisk art i näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))​

Skogsstyrelsens signalart

Chaenotheca brunneola - Vednål

EKOLOGI : Vednål växer mest på murknande ved av löv- och barrträd, sällsynt även på bark och gamla tickor. Arten förekommer i skuggiga miljöer med hög luftfuktighet.

KÄNNETECKEN : Vednål är variabel men kombinationen av små sporer, knappnålslika apothecier med svarta, halvlånga skaft utan pruina och den vanligen Pd+ gulröda bålen är karaktäristiskt. Arten går inte att artbestämma i fält utan känns lättast igen på att skaftet reagerar K– och att den har algen Dictyochloropsis som fotobiont.

Bål insänkt i underlaget eller tunn, mjölig–grynig och grå–grågrön. Fotobiont Dictyochloropsis. Apothecier 0,5–1,5 mm höga, ibland grenade och med 2–5 huvuden. Skaft svart, utan pruina. Huvud ± klotformigt, 0,1–0,2 mm i diameter. Huvudets undersida ibland till synes med en gles, vit pruina men detta är bleka, utskjutande, döda hyfer. Excipulum tydligt. Mazaedium mellanbrunt, utan pruina. Sporsäckar bildas i kedjor, 11–13 × 2,0–3,5 µm. Sporer mellanbruna, klotformiga, 3,5–4,5 µm i diameter, släta eller med enstaka sprickor.

Bål K–, Pd+ gulröd eller sällan Pd–, UV+ vit; ± baeomycessyra och ± squamatsyra. Skaft K–; mazaedium K–.

FÖRVÄXLINGSRISK : Lövvedsnål - Chaenotheca xyloxena, Grå nållav - Chaenotheca trichialis. Jämför. Lövvedsnål Chaenotheca xyloxena skiljer sig från vednål genom att den har en Pd– bål och algen Stichococcus som fotobiont.

Grå nållav C. trichialis skiljer sig från vednål genom att den har en Pd– bål och algen Stichococcus som fotobiont.

FÖREKOMST : Vednål förekommer från Skåne till Lule lappmark, och är jämte grå nållav Chaenotheca trichialis och grynig nållav C. chrysocephala en av de vanligaste arterna inom släktet nållavar Cheanotheca.

Arten finns även i Danmark, Finland och Norge. Den är vitt utbredd i boreal, nemoral och tropisk skog i Europa, Afrika, Asien, Australasien samt Nord-, Mellan- och Sydamerika.

EKOLOGISK GRUPP : Ospecificerat nyttjande

Chaenotheca chlorella - Kornig nållav

EKOLOGI : Kornig nållav växer på ved av murknande stubbar och torrakor, men i södra Sverige företrädelsevis på bark av ek och andra ädellövträd. Mer sällan växer arten på asp, sälg eller på gamla byggnader (ofta fäbodar). Den förekommer i skuggiga miljöer med hög luftfuktighet.

KÄNNETECKEN : Kornig nållav kan nästan alltid kännas igen på kombinationen av knappnålsliknande apothecier där huvudets undersida har en gul pruina, att åtminstone några sporer är ellipsoida och att fotobionten ofta är algen Stichococcus.

Bål grynig–vårtig eller insänkt i underlaget, grönaktigt grå–grön. Fotobiont Stichococcus eller trebouxioid. Apothecier knappnålsliknande och 0,7–0,9 mm höga, ogrenade. Skaft svart med en gul pruina vilken ofta är tätare i övre delen. Huvud äggformigt–linsformigt, 0,1–0,2 mm i diameter. Huvudets undersida med en tät, gul pruina. Excipulum tydligt, av ±sammanflätade hyfer. Mazaedium mellanbrunt, ibland med enstaka gula korn av pruina. Sporsäckar bildas en och en, 16-20 × 2,0–3,0 µm. Sporer mellanbruna, klotformiga–brett ellipsoida, 4,5–9 × 3–4 µm, med en grovsprucken yta.

Bål K–, Pd–, UV–; inga lavsubstanser. Pruinan består av vulpinsyra vilken är UV+ orange. Skaft K–; mazaedium K–.

FÖREKOMST : Kornig nållav förekommer från Skåne till Lule lappmark.

Arten finns även i Danmark, Finland och Norge. Den är vitt utbredd i boreal och tempererad skog på norra och södra halvklotet i Europa, Asien, Australasien samt Nord- och Sydamerika.

EKOLOGISK GRUPP : Ospecificerat nyttjande

Chaenotheca ferruginea - Rostfläckig nållav
EKOLOGI : Rostfläckig nållav har en bred ekologi och kan växa på sur bark och ved (främst stubbar och torrakor) av både barr- och lövträd. Arten förekommer i allt från hårt brukade skogar i områden med luftföroreningar till skogar med höga naturvärden och lång trädkontinuitet. Exemplar med insänkt bål förekommer främst på gran i boreala barrskogar.
KÄNNETECKEN : Rostfläckig nållav känns ofta lätt igen på de gula–röda fläckarna i den vanligen tydliga, vitgrå, korniga–vårtiga bålen, vilka gett arten dess svenska namn. Om exemplaret har en insänkt bål känns den bäst igen på det gulaktriga, K+ röda pigmentet i mazaediet.

Bål vanligen tydlig, kornig–vårtig, vitgrå med gula–röda fläckar. Sällsynt är bålen nästan till helt insänkt i underlaget. Fotobiont trebouxioid. Apothecier knappnålsliknande och 1,0–2,0 mm höga, ogrenade. Skaft blankt svarta, utan pruina. Huvud brett–smalt omvänt konformigt, 0,2–0,5 mm i diameter. Huvudets undersida utan pruina. Excipulum tydligt. Mazaedium mellanbrunt, utan pruina. Sporsäckar bildas en och en, 14–18 × 2,5–3,5 µm. Sporer mellanbruna, klotformiga, 6,0–8,0 µm i diameter, med grova, oregelbundna sprickor.

Bål K– men de gula-röda fäckarna är K+ rött (orange pigment och åtminstone en xanthon; Pd–, UV– men de gula-röda fläckarna UV+ rött (orange pigment och åtminstone en xanthon). Skaft K–; mazaedium K+ rött (okänt pigment).
FÖREKOMST : Rostfläckig nållav förekommer allmänt från Blekinge till Lule lappmark.

Arten finns även i Danmark, Finland och Norge. Den är vitt utbredd i nemorala till boreala områden på både norra och södra halvklotet i Europa, Asien, Australasien samt Nord- och Sydamerika.

EKOLOGISK GRUPP : Ospecificerat nyttjande

bottom of page