top of page

Skinnsvampar är ingen homogen grupp utan består av många familjer och släkten

Nedan presenterar jag de släkten med max 2 arter 

​

Aleurodiscus : 2 arter i Dyntaxa, 2 arter påträffade i Sverige

Aleurodiscus amorphus  - (skålskinn), Aleurodiscus aurantius -  (nyponskinn)

​

Basidioradulum : 1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Basidioradulum radula  - (piggplätt)

 

Byssomerulius : 2 arter i Dyntaxa, 2 arter påträffade i Sverige

Byssomerulius albostramineus -  (laxgröppa), Byssomerulius corium (pappersgröppa)

​

Chondrostereum : 1 art iDyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Chondrostereum purpureum -  (purpurskinn)

​

Cylindrobasidium : 1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Cylindrobasidium evolvens -  (mjukskinn)

​

Cytidia : 1 art  i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Cytidia salicina  - (sälgplätt)

​

Etheirodon : 1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Etheirodon fimbriatum - (franstagging)

​

Globulicium :  1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Globulicium hiemale - (fläckskinn)

​

Hydnocristella : 1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Hydnocristella himantia - (narrtagging)

​

Hymenochaetopsis : 2 arter i Dyntaxa, 2 arter påträffade i Sverige

Hymenochaetopsis tabacina  - (kantöra), Hymenochaetopsis corrugata  - (sprickborstskinn)

 

Laxitextum : 1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Laxitextum bicolor - (tvåfärgsskinn)

​

Merulius : 1 art i Dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Merulius tremellosus - (dallergröppa)

​

Radulomyces  : 2 arter i Dyntaxa, 2 arter påträffade i Sverige

Radulomyces confluens - (blötskinn), Radulomyces molaris (grovtagging)

 

Xylobolus : 1 art i dyntaxa, 1 art påträffad i Sverige

Xylobolus frustulatus  - (rutskinn)

Aleurodiscus amorphus - Skålskinn
EKOLOGI : Barrskog, helst granskog. Döda och döende, kvarsittande grangrenar. Även ädelgran Abies spp.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Basidioradulum radula  - Piggplätt
EKOLOGI: Lövskog. Sällan barrskog. På döda kvarsittande grenar och på döda klena stammar av lövträd, särskilt björk och al. Sällan på barrträd.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Byssocorticium atrovirens - Grönskinn.

EKOLOGI : Barr- och lövskog. Liggande stammar och murken ved av barr- och lövträd. Även multnande löv och annan förna. Fuktig mark.
EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza - Saprotrof/fag, detrivor

Byssomerulius corium - Pappersgröppa
EKOLOGI : Löv- och blandskog. Liggande grenar och kvistar av lövträd, helst asp och sälg. Fuktig mark.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Chondrostéreum purpúreum - Purpurskinn
EKOLOGI: Lövskog. Sällan barrskog. Döda och levande lövträd, sällan barrträd. Stubbar och stammar av stående och liggande träd.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Cylindrobasidium evolvens - Mjukskinn
EKOLOGI : Lövskog. Sällan barrskog. Bark på liggande stammar och grenar samt döda stående träd. Även på snittytor av ved. Helst lövträd.
EKOLOGISK GRUPP: Saprotrof/fag, detrivor

Cytidia salicina - Sälgplätt
EKOLOGI : Löv- och blandskog, buskmark, stränder och vägkanter. Bark på torra, kvarsittande grenar och kvistar av Salix-arter, särskilt sälg samt bind- och gråvide Salix aurita resp. S. cinerea.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Dentipellis fragilis - Skinntagging
EKOLOGI : Skinntaggingen är en nedbrytare på undersidan eller på sidan av fallna, tämligen murkna lövträd, vanligen bok eller asp men sällsynt även på avenbok, ek, lind, lönn, rönn, al, hägg och sälg. Svampen föredrar näringsrika, fuktiga och skuggiga platser i mullrika lövskogar. Lokalerna består ofta av olikåldriga, täta skogar, gärna i närheten av sjöar eller vattendrag. Skinntagging orsakar vitröta och etablerar sig i sena successionsstadier och kräver sannolikt en vissa kontinuitet på döda träd och lågor. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.   
KÄNNETECKEN : 
Skinntagging är en vidväxt (resupinat) taggsvamp vars ettåriga, ibland mer än meterlånga fruktkroppar, förekommer om hösten på grova lågor av lövträd. Svampen är rent vit till gulvit och som färsk mjuk, som torr bräcklig. Den har tätt sittande, smala, spetsiga 0,5–1,5 cm långa, nedåtriktade taggar. Hela svampen lossar lätt från underlaget. Sporerna är nästan runda och mycket fint taggiga samt färgas violetta i Melzers lösning.

Få taggiga skinnsvampar har skinntaggingens vita färg. Den är antagligen lättast att förväxla med Sistotrema raduloides som dock har kortare taggar och basidier med mer än fyra sterigmer och elliptiska sporer. Snedpicka (Schizopora paradoxa) och piggplätt (Basidioradulum radula) kan vara nästa vita men deras taggar är ofta plattade och ganska oregelbundna och fruktkropparna ganska sega.

FÖREKOMST : Skinntagging är en sällsynt art knuten till den nemorala och boreonemorala lövskogsfloran i södra och mellersta Sverige. Den finns spridd upp till ekens naturliga nordgräns vid Dalälven med något enstaka nordligare fynd i Dalarna och Hälsingland. Cirka 100 kända aktuella lokaler i landet (2015).

Arten är mycket sällsynt i Norge och Danmark, något vanligare i södra Finland. Den förekommer sällsynt i Mellaneuropa ner till Jugoslavien men saknas i de västra och södra delarna. Från Karpaterna och österut är arten vanligare. Den förekommer genom hela Asien och finns även i nordvästra Nordamerika. Skinntagging är rödlistad i Danmark (EN), Norge (NT) och Finland.

HOT : Arten hotas av avverkning på eller i omedelbar närhet av lokalerna och överförande av olikåldriga lövbestånd på mullrika marker till likåldriga löv- eller barrbestånd. Den hotas också av att lokaler röjs eller städas så att det blir brist på lågor av lövträd.

ÅTGÄRDER : Växtplatser där arten finns kvar bör skyddas eller skötas så att skinntagging kan fortleva. Generellt bör skinntaggingens miljö, d.v.s. bestånd med stort inslag av grova lövträd och lågor, ej gallras, kalavverkas eller överföras till andra skogstyper.

 EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Etheirodon fimbriatum - Franstagging

Ekologi : Löv- och blandskog. Bark och naken ved på liggande stammar och grenar av asp, ask och björk. Sällan på ek, al, alm, rönn och barrträd.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Globulicium hiemale - Fläckskinn

EKOLOGI : Barrskog. Naken ved av gran, tall och en.

Sällan på thuja.

EKOLOGISK GRUPP :  Saprotrof/fag, detrivor

Gloiothele lactescens - Krympskinn

EKOLOGI : Örtrik lövskog. Ved av lövträd, särskilt alm. Näringsrik mark.

EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Hydnocristella himantia - Narrtagging (NT)   (Signalart)

EKOLOGI : Narrtaggingen växer på döda stammar av lövträd, någon sällsynt gång på barrträd. I ett fall växte den på barken av en grov, levande ek, en halv till en meter upp på stammen. Den förekommer annars mest på lågor på mullrika marker nära vatten, i täta lundsnår, eller i fuktiga raviner, gärna där marken är stenig. Arten tycks fordra en hög luftfuktighet.

KÄNNETECKEN : Narrtagging bildar 2–7 mm långa, nedåtriktade smala och regelbundna taggar som växer ut från en vit, steril, i kanten fransad mycelmatta. Fruktkropparna, som bildas på hösten, är först smutsvita sedan ockrafärgade med gråröd ton.

FÖREKOMST : Arten är i Sverige funnen på spridda platser från Skåne till Hälsingland. Den finns också i södra Norge och i södra Finland, men torde saknas i Danmark. Utbredningen i övrigt omfattar Europa, Nordamerika och troligen också de norra delarna av Asien. Arten är rödlistad i bl.a. Danmark, Finland och Polen.

EKOLOGISK GRUPP grupp : Saprotrof/fag, detrivor.

Hymenochaetopsis tabacina -  Kantöra
EKOLOGI : Dåligt med info på Dyntaxa men kantöra återfinns oftast i fuktiga områden på salix sp. men hittas även på vedartade örter och hallon m.fl. 
EKLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Laxitextum bicolor - Tvåfärgsskinn
EKOLOGI : Lövskog, helst bokskog. Sällan blandskog. Stubbar, stammar och grenar av liggande och döda, stående träd, bl.a. bok, al, björk, hassel, ask, asp, sälg, rönn m.fl.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Merulius tremellosus -  Dallergröppa
EKOLOGI : Löv- och blandskog. Stubbar och liggande stammar av lövträd, särskilt björk. Ofta fuktig mark. Vitrötare.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Pseudomerulius aureus - Gullgröppa 
EKOLOGI : Öppen tallskog. Naken, solexponerad ved på stubbar och liggande stammar av tall.
EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

Xylobolus frustulatus - Rutskinn : Nära hotad (NT)
EKOLOGI : Rutskinn lever som vednedbrytare på främst gammal, grov ek där den orsakar kärnröta i stam och grova grenar. Svampens mycel bryter ned vedens lignin och cellulosa fläckvis så att det slutligen bildas små avlånga hålrum i veden. Den bildar fruktkroppar på grova barklösa grenar på trädet. Fruktkroppsbildningen fortsätter under många år på fallna grova grenar och på fallna stammar där mer än meterlånga fruktkroppsstråk kan bildas på den nakna veden.
KÄNNETECKEN - Rutskinn är en vedlevande svamp med 1–5 mm tjocka, resupinata (vidväxta) fleråriga fruktkroppar. Den bildar först små isolerade, rundade till avlånga kuddar. Dessa växer ofta ihop, men spricker senare upp i många, 3–10 (–15) mm breda, polygonlika ”delfruktkroppar”. De enskilda delfruktkropparna, som växer till i tjocklek med ett skikt för varje tillväxtperiod, kan ha nästan lodräta sidor eller vara ± starkt avsmalnande mot substratet. Sidorna och den del som är vänd mot substratet är ± tydligt zonerade, först brunfiltade, sedan kala och svarta. Hymeniet är ljusgrått till gråbeige. Fruktkroppen är i torrt tillstånd trähård. Delfruktkropparnas utbredning på substratet varierar starkt, från några centimeter stora fläckar till mer än meterlånga och decimeterbreda stråk. Svampens mosaikartade utseende tillsammans med substratet gör den lätt att känna igen i fält.
FÖREKOMST : Svampen förekommer spridd inom ekens naturliga utbredningsområde i Sverige, från Skåne norrut till Gästrikland.

EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor

bottom of page