Dentipellis fragilis - Skinntagging
EKOLOGI : Skinntaggingen är en nedbrytare på undersidan eller på sidan av fallna, tämligen murkna lövträd, vanligen bok eller asp men sällsynt även på avenbok, ek, lind, lönn, rönn, al, hägg och sälg. Svampen föredrar näringsrika, fuktiga och skuggiga platser i mullrika lövskogar. Lokalerna består ofta av olikåldriga, täta skogar, gärna i närheten av sjöar eller vattendrag. Skinntagging orsakar vitröta och etablerar sig i sena successionsstadier och kräver sannolikt en vissa kontinuitet på döda träd och lågor. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.   
KÄNNETECKEN : Skinntagging är en vidväxt (resupinat) taggsvamp vars ettåriga, ibland mer än meterlånga fruktkroppar, förekommer om hösten på grova lågor av lövträd. Svampen är rent vit till gulvit och som färsk mjuk, som torr bräcklig. Den har tätt sittande, smala, spetsiga 0,5–1,5 cm långa, nedåtriktade taggar. Hela svampen lossar lätt från underlaget. Sporerna är nästan runda och mycket fint taggiga samt färgas violetta i Melzers lösning.

Få taggiga skinnsvampar har skinntaggingens vita färg. Den är antagligen lättast att förväxla med Sistotrema raduloides som dock har kortare taggar och basidier med mer än fyra sterigmer och elliptiska sporer. Snedpicka (Schizopora paradoxa) och piggplätt (Basidioradulum radula) kan vara nästa vita men deras taggar är ofta plattade och ganska oregelbundna och fruktkropparna ganska sega.

FÖREKOMST : Skinntagging är en sällsynt art knuten till den nemorala och boreonemorala lövskogsfloran i södra och mellersta Sverige. Den finns spridd upp till ekens naturliga nordgräns vid Dalälven med något enstaka nordligare fynd i Dalarna och Hälsingland. Cirka 100 kända aktuella lokaler i landet (2015).

Arten är mycket sällsynt i Norge och Danmark, något vanligare i södra Finland. Den förekommer sällsynt i Mellaneuropa ner till Jugoslavien men saknas i de västra och södra delarna. Från Karpaterna och österut är arten vanligare. Den förekommer genom hela Asien och finns även i nordvästra Nordamerika. Skinntagging är rödlistad i Danmark (EN), Norge (NT) och Finland.

HOT : Arten hotas av avverkning på eller i omedelbar närhet av lokalerna och överförande av olikåldriga lövbestånd på mullrika marker till likåldriga löv- eller barrbestånd. Den hotas också av att lokaler röjs eller städas så att det blir brist på lågor av lövträd.

ÅTGÄRDER : Växtplatser där arten finns kvar bör skyddas eller skötas så att skinntagging kan fortleva. Generellt bör skinntaggingens miljö, d.v.s. bestånd med stort inslag av grova lövträd och lågor, ej gallras, kalavverkas eller överföras till andra skogstyper.

 EKOLOGISK GRUPP : Saprotrof/fag, detrivor