top of page

Candelariella efflorescens - Mjölig ägglav

EKOLOGI : Lövängar, kyrkogårdar, ädellövskog. Bark hamlad ask och lönn.

​

Candelariella vitellina - Ägglav

Wikipedia : Ägglav är en lavart som först beskrevs av Franz Georg Hoffmann, och fick sitt nu gällande namn av Johannes Müller Argoviensis. Ägglav ingår i släktet Candelariella och familjen Candelariaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life

Naturhistoriska museet : Ägglavar är små skorplavar som man hittar som vackra klargula färgklickar på sten och träd i öppna solexponerade miljöer.
De trivs bäst i näringsrik miljö och man hittar dem särskilt på t.ex. stoftimpregnerade träd och fågelgödslade stenar. I fjällen kan man hitta flera arter som växer på marken bland mossor och andra lavar.

Ägglavar har en karakteristisk gul färg men vissa arter av orangelavar kan vara mycket lika till utseendet. Ett enkelt sätt att skilja de två släktena åt är att sätta en droppe kaliumhydroxid på laven. Hos orangelavarna färgas då bålen kraftigt blodröd medan ägglavarna i stort sett behåller sin gula färg eller färgas svagt orange.

I Sverige känner vi till 13 olika arter ägglavar men flera av dem är små och sällsynta och påträffas sällan utom av dem som särskilt letar efter dem. Den vanligaste arten heter ägglav, C. vitellina och den växer över hela landet både på sten och trädbark och på ved.

Kuddägglaven C. coralliza har en bål som består av små korall-lika kuddar som breder ut sig i en sammanhängande krusta över substratet. Kuddägglav växer på sten, ofta fågeltoppar, i hela landet framför allt längs klippstränder och i betesmarker.

Vår allra minsta art heter parasitägglav C. superdistans. Fruktkropparna hos denna art är bara 0.2-0.8 mm stora och växer på fruktkropparna av aspkantlav,Lecanora populicola.Parasitägglav växer i södra halvan av Sverige men är på grund av sin ringa storlek en verklig utmaning för botanisten att leta rätt på.

Ägglavarnas systematik är ännu inte klarlagd och fortsatt forskning pågår i Sverige. Nya arter av lavar upptäcks ständigt i landet och det finns stora chanser att vi även kommer att upptäcka fler arter ägglavar så småningom.

Candelariella xanthostigma - Grynig ägglav
EKOLOGI : Alléer, parker, trädgårdar, gårdsmiljö. Bark av lövträd, ibland ved, stoft- och gödselgynnad.

 

Ved och bark. Grov ved (20 - 40 cm). Liggande ved med markkontakt. Medelgrov ved (5 - 20 cm), Vedens yta

bottom of page