Lycoperdon caudatum - Kärröksvamp

Ekologi : Kärröksvampen förekommer i fuktig barr- och blandskog på kalkrik mark, oftast i gläntor, i kanten av betesmarker eller längs stigar. Ett flertal fynd föreligger från rikkärr.

(Kännetecken - Kärröksvamp har en fruktkropp som är cylindrisk till päronformad, 10–40 mm i diameter, som ung helt vit och försedd med ganska kraftiga taggar som är sammanböjda gruppvis. Vid mognaden blir taggarna ockrafärgade till ljusbruna och faller av. I röksvampens topp bildas vid mognaden en regelbunden mynningspor genom vilken sporerna ryker ut. Sporerna är runda till svagt ellipsoida, fint prickade och alltid försedda med en lång pedicell.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon dermoxanthum - Fårad röksvamp

EKOLOGI :  Hed- och ängsmark samt sandstäpp. Torr sandig mark, sur till svagt basisk näringsfattig jord.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon echinatum - Igelkottsröksvamp

Ekologi : Igelkottröksvamp förekommer i ängsartade bokskogar, andra ädellövskogar, hasselsnår och eklundar, mestadels på kalkhaltigt underlag. Arten är en god indikator på miljöer som ofta hyser växter och svampar med sydlig utbredning tillhörande det nemorala växtelementet. Lokalerna har sannolikt alltid en förhållandevis lång trädkontinuitet.

(Kännetecken - Igelkottröksvamp har en rund till päronformad fruktkropp som kan bli upp till 60 mm i diameter. Fruktkroppens ytterhölje består av karakteristiska, långa (3–5 mm), ockrafärgade till mörkbruna, sammanböjda, spensliga taggar. Då dessa bitvis faller av i samband med svampens åldrande framträder ett mörkbrunt nätmönster på det underliggande skiktet. Vid mognaden öppnar sig svampen med en regelbundet formad por i toppen. Den mogna spormassa är mörkt brun. Under spormassan finns den s.k. subgleban som är steril och kamrad. Sporerna är runda och kraftigt vårtiga.)

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon ericaeum - Hedröksvamp (NT) 

Ekologi : Hedröksvampen är en nedbrytare som förekommer i torra, hedartade och näringsfattiga habitat på sur mark. Man ser den i borsttåtel- och ljunghedar liksom i sanddynsvegetation (silikatsand) och torra naturbetesmarker. Den verkar vara gynnad av att den omgivande vegetationen är låg och mosaikartad varför den påverkas positivt av markslitage och ett ganska hårt betestryck. Ofta ses den växa i torra, hedartade mattor av gråfibbla, Hieracium pilosella komplexet. Under senare år verkar hedröksvampen ha expanderat något i östra Skåne till följd av att den starkt kalkhaltiga sandstäppsvegetationen på några av sina lokaler har urlakats och övergått i surare borsttåtelhed och ljunghed. Hedröksvampen bildar ofta rikligt med fruktkroppar på sina lokaler och verkar vara framme så gott som varje år. Ofta växer hedröksvampen tillsammans med andra betesmarkssvampar (t.ex. vaxskivlingar, rödskivlingar, sammetsmusseroner, fingersvampar och jordtungor).

(Kännetecken - Hedröksvampen är en liten till medelstor röksvamp (som mogen 1,5–4 cm i diameter) med en rundad, cylindrisk eller omvänt konisk fruktkropp. Som ung är den ljust beige-gråvit, som mogen blir den ljust gråbrun (”café au lait”-färgad). Svampens yta täcks av små, knappt millimiterstora, sköra gråvita taggar som är sammanböjda i grupper. Den mogna spormassan är brun. Mikroskopiskt kännetecknas hedröksvampen av ganska kraftigt vårtiga runda sporer som är 4-5 µm i diameter och sterila hyfer (sk kapillitietrådar) som har rikligt med porer i sina hyfväggar. Dessa karaktärer kan studeras i spormassan hos fullt mogna, rykande exemplar. Förväxlingar kan lätt ske med den korniga röksvampen, Lycoperdonlividum, som skiljer sig genom att ha en kornig yta, utan sammanböjda taggar. Båda arterna förekommer huvudsakligen i öppna, torra gräsmarker men de skiljer sig åt i sina krav på markens pH-värde. Hedröksvampen föredrar sura miljöer medan kornig röksvamp helst växer i basiska (kalkrika) biotoper. Ett taxon som betraktats som närstående hedröksvampen och som urskiljts från denna på varietetsnivå är L. ericaeumvar. subareolatum (Kreisel) Demoulin. Den känns lättast igen på sina slankare, långfotade fruktkroppar, sin yta av små, isolerade mörka taggar och på sina växtplatser i fuktiga skogsbiotoper, ofta med björnmossa (Polytrichum spp) eller vitmossa (Spagnum spp) (Demoulin 1979). Kreisel (2001) betraktar denna varietet som en egen art och väljer namnet L. muscorum Morgan. Detta taxon förekommer sällsynt i Skandinavien men förväxlingar med hedröksvampen är knappast aktuella, eftersom de dels skiljer sig åt morfologiskt, dels påträffas i skilda växtmiljöer.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon excipuliforme - Långfotad röksvamp

Ekologi : Betesmark, löv- och barrskog. Marken.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon lividum - Kornig röksvamp

Ekologi : Strand- och torräng, bergbrant, hällmark och sanddyner. Sand. Torr och kalkrik mark.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon mammiforme - Slöjröksvamp (VU)

Ekologi : Slöjröksvamp är en nedbrytarsvamp som växer i varma halvöppna lägen (mosaikmarker, ängen, brynmiljöer, stigar) i hassellundar och ädellövskogar med lång kontinuitet. Alla lokaler ligger i kalkområden. Slöjröksvampen är en signalart för dessa habitat som dessutom ofta hyser ett förhållandevis stort antal andra rödlistade arter, inte minst svampar. I Skåne finns slöjröksvamp i bokskog liksom den gör på kontinenten. På Gotland växer den huvudsaligen i ängena och på Öland i Mittlandskogens mosaikmarker. I Uppsala och Västra Götaland kan den även förekomma i mer öppna kalktorrängsmarker i anslutning till träd eller buskar. I likhet med många ovanliga svampar, uppträder den endast på något enstaka till ett par ställen på varje lokal. Enskilda markmycelen kan förmodligen bli flera decennier.

(Kännetecken - Slöjröksvamp är en päronformad röksvamp med vita, kantiga hylleplättar av ett uppsprickande yttre väggskikt som snart faller av och gör den svår att makroskopiskt skilja från andra röksvampar. Den blir mellan 3 och 6 cm hög och ungefär lika bred. Den mogna fruktkroppen blir brun och öppnar sig med en por på toppen av svampen.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon nigrescens - Mörk röksvamp

Ekologi : Barrskog, blandskog och hedmark. Marken.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon perlatum - Vårtig röksvamp

Ekologi :Löv- och barrskog samt betesmark. Marken, sällan på murken ved av löv- och barrträd. ( Jag hittar den ofta på murken lövved!?)

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon pratense - Ängsröksvamp

Ekologi :Betesmark, vägkanter och park. Kväverik mark, bl.a. i gräsmattor.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor

Lycoperdon pyriforme - Gyttrad röksvamp

Ekologi : Löv- och blandskog. Stubbar och stammar av lövträd och på i marken dolda vedrester.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Lycoperdon utriforme - Skålröksvamp

Ekologi : Betesmark, skogsbryn och park. Kväverik mark.

Ekologisk grupp : Saprotrof/fag, detrivor