top of page

Cortinarius subgen. Phlegmacium :

 

Taxonkategori  - Totalt i Dyntaxa  -  Påträffade i Sverige  -  Bofasta i Sverige

Kollektivtaxon                  5                                             5                                    5

Art                                     163                                        148                                148

Underart                             2                                             2                                    2

Varietet                               2                                              1                                     1

​

​​

Cortinarius acidophilus, Cortinarius albertii, Cortinarius alcalinophilus (fläckig saffransspindling), Cortinarius aleuriosmus

Cortinarius anomaloochrascens, Cortinarius anserinus (bokspindling), Cortinarius aquilanus, Cortinarius arcifolius

Cortinarius arcuatorum (grisspindling), Cortinarius areni-silvae, Cortinarius argenteolilacinus (silverfotsspindling)

Cortinarius argutus (asprotspindling), Cortinarius atrovirens (svartgrön spindling), Cortinarius aurantiobasalis

Cortinarius aureocalceolatus, Cortinarius aureofulvus (gyllenspindling), Cortinarius aureopulverulentus (puderspindling)

Cortinarius balteatoalbus (blek bårdspindling), Cortinarius balteatocumatilis (ekspindling), Cortinarius balteatus (bårdspindling)

Cortinarius barbaricus s.lat., Cortinarius bergeronii (sydlig gyllenspindling), Cortinarius bergeronii/cedretorum (cederspindelskivling)

Cortinarius borgsjoeensis (blåbandad spindling), Cortinarius bulbopodius (knölfotad bananspindling)

Cortinarius caerulescens (blå lökspindling), Cortinarius caesiocanescens (duvspindling), Cortinarius caesiocinctus

Cortinarius caesiocortinatus (pilfotsspindling), Cortinarius caesiostramineus (blekspindling), Cortinarius calochrous (fagerspindling)

Cortinarius camptoros (elastisk spindling), Cortinarius caroviolaceus, Cortinarius catharinae (blek fagerspindling), Cortinarius cedretorum

Cortinarius cisticola, Cortinarius citrinoolivaceus, Cortinarius citrinus (citronspindling), Cortinarius claricolor (vitkransad spindling)

Cortinarius cliduchus, Cortinarius coerulescentium (munkspindling), Cortinarius cordatae, Cortinarius corrosus (bullspindling)

Cortinarius crassus (brödspindling), Cortinarius cumatilis (porslinsblå spindling), Cortinarius cupreorufus (kopparspindling)

Cortinarius cyanites (rodnande spindling), Cortinarius dalecarlicus (siljansspindling), Cortinarius dibaphus (bakelsespindling)

Cortinarius dionysae (denises spindling), Cortinarius durus, Cortinarius elegantior (kungsspindling)

Cortinarius elegantissimus (kejsarspindling), Cortinarius eucaeruleus (praktspindling), Cortinarius flavidolilacinus

Cortinarius flavovirens (mjölspindling), Cortinarius foetens (nunnespindling), Cortinarius fraudulosus (granrotspindling)

Cortinarius fulvocitrinus (brunskivig citronspindling), Cortinarius glaucescens, Cortinarius glaucopus (strimspindling)

Cortinarius gracilior, Cortinarius haasii (gulsträngad fagerspindling), Cortinarius herpeticus (stor myrspindling)

Cortinarius humolens (mullspindling), Cortinarius inexspectatus (oväntad spindling), Cortinarius infractus (bitterspindling)

Cortinarius insignibulbus, Cortinarius ionochlorus (pistagespindling), Cortinarius ionodactylus, Cortinarius kristinae

Cortinarius langeorum, Cortinarius largus (lundspindling), Cortinarius lepistoides, Cortinarius leucophanes (gräddspindling)

Cortinarius lilacinovelatus, Cortinarius luhmannii (blågrå spindling), Cortinarius lustratus, Cortinarius luteoimmarginatus

Cortinarius maculosus, Cortinarius magicus, Cortinarius majoranae, Cortinarius meinhardii (äggspindling)

Cortinarius moënne-loccozii, Cortinarius molochinus, Cortinarius multiformis (lökspindling), Cortinarius multiformium

Cortinarius mussivus, Cortinarius mussivus/russeoides (odörspindling), Cortinarius nanceiensis

Cortinarius nanceiensis s. lat. (bananspindling, Cortinarius napus (rovspindling), Cortinarius natalis

Cortinarius norrlandicus (norrlandsspindling), Cortinarius nymphicolor, Cortinarius obsoletus, Cortinarius odoratus (blomspindling)

Cortinarius odorifer (anisspindling), Cortinarius olearioides (saffransspindling), Cortinarius olidoamethysteus

Cortinarius olidus (kornspindling), Cortinarius osloensis, Cortinarius osmophorus, Cortinarius pansa

Cortinarius papulosus (prickspindling), Cortinarius patibilis (brunfläckig spindling), Cortinarius percomis (kryddspindling)

Cortinarius piceae (barrskogsfagerspindling), Cortinarius pini (jämtlandsspindling), Cortinarius pinophilus, Cortinarius platypus

Cortinarius populinus (poppelspindling), Cortinarius porphyropus (anilinspindling), Cortinarius praestans (jättespindling)

Cortinarius prasinocyaneus, Cortinarius prasinus (grönkantad spindling), Cortinarius pseudoarcuatorum

Cortinarius pseudoglaucopus (violettrandad spindling), Cortinarius pseudovulpinus (liten rävspindling)

Cortinarius purpurascens (blånande lökspindling), Cortinarius quercilicis (steneksspindling), Cortinarius rapaceotomentosus

Cortinarius riederi, Cortinarius rosargutus, Cortinarius rubicundulus (gulnande spindling), Cortinarius rufoolivaceus (slottsspindling)

Cortinarius russeoides, Cortinarius russus (rostspindling), Cortinarius saginus (grankransspindling)

Cortinarius saporatus (sockelspindling), Cortinarius scaurus s. lat. (myrspindling), Cortinarius selandicus

Cortinarius serarius (blåbrun spindling), Cortinarius sodagnitus (ametistspindling), Cortinarius spadiceus, Cortinarius spectabilis

Cortinarius sphagnophilus, Cortinarius splendens (svavelspindling), Cortinarius splendificus

Cortinarius suaveolens (sötdoftande spindling), Cortinarius subgracilis, Cortinarius subporphyropus, Cortinarius subpurpurascens

Cortinarius subtortus (doftspindling), Cortinarius sulfurinus (persiljespindling), Cortinarius talus (halmspindling)

Cortinarius terpsichores (tallpraktspindling), Cortinarius tiliae, Cortinarius triumphans (mångkransad spindling)

Cortinarius turmalis (tuvspindling), Cortinarius vacciniophilus (blåbärsspindling), Cortinarius variecolor (kantspindling)

Cortinarius variegatus (rosabandad spindling), Cortinarius variiformis (lövklubbspindling), Cortinarius varius (klubbspindling)

Cortinarius vespertinus (vagabondspindling), Cortinarius vesterholtii, Cortinarius violaceipes, Cortinarius violaceomaculatus

Cortinarius viridicoeruleus, Cortinarius vulpinus (rävspindling), Cortinarius xanthochlorus (gulgrön spindling)

Cortinarius xanthoochraceus, Cortinarius xanthophyllus (gyllenskivig spindling), Cortinarius xanthosuavis

​

Cortinarius albertii

Ekologi : Ej rödliste bedömd. (Mitt fyn i rik Ädellävskog på kalkhatig mark)

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius alcalinophilus - Fläckig saffransspindling (VU)

Ekologi : Arten bildar mykorrhiza med ädellövträd och hassel, och sällsynt även med solvända (Helianthemum nummularium). Man finner den i ädellövskog, örtrika betesmarker, hässlen, torrbackar och gärna i bryn och varma lägen i extensivt betade mosaikmiljöer. Den växer vanligast under hassel, men också under bok, avenbok, lind och ek, i Sydeuropa även under stenek (Quercus ilex). Arten föredrar djup lövförna på kalkrik mark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Fläckig saffransspindelskivling är en av de gula lökspindelskivlingarna. Hatten är 4,5–13 cm bred, som ung rundad, senare utbredd, välvd. Den har en karaktäristisk varmt guldgul färg, mörkt umbrabrun i centrum och ljusare mot kanten. Den gula färgen i hattkanten försvinner snabbt, varvid arten lätt kan förväxlas med gul lökspindling, C. olearioides. Hatten är slemmig och har vita velumrester i kanten som ung, som äldre tilltryckta små velumrester i mitten, dessa blir med tiden rödbruna till bruna. Skivorna är täta, varmt gula till ockrabruna. Sporerna är 10–11,5 x 5,5–6,5 µm, mandelformiga till svagt citronformiga och relativt vårtiga. Sporerna hos C. olearioides är mera utpräglat citronformiga och starkare ornamenterade men ungefär lika stora. Foten är blekt gul till ockragul, längst upp nästan vit, 4,5–9 cm hög och 1–2,5 cm tjock. Vid basen har den en gul kantad bulb, som är upp till 4,5 cm bred. Velum är ockragult till gult och syns i en zon på bulbkanten. Mycelsträngarna är ofta kraftiga och markant ljusgula. Dessa följer ofta med då svampen plockas. Köttet är först blekt gult, senare blir det starkare färgat i gult till ockragult i foten, mera saffransgult i bulben, i hatten ofta ljusare gult. Lukten är obetydlig till något maltartad, oangenäm. Smaken är mild men fadd.)

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius anserinus - Bokspindling (NT)

Ekologi : Arten bildar mykorrhiza, vanligen med bok men ibland också med ek. På den bohuslänska lokalen växer den under ek på skalgrusunderlag, liksom på den norska lokalen. I Frankrike sägs den växa mest med bok, men även med ek. Alla lokaler har det gemensamt att marken är väldränerad och kalkrik. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Bokspindling är en rätt stor och kraftig spindelskivling inom gruppen Phlegmacium med ljust smutsgul, något inväxt fibrig hatt. Lamellerna är blåtonade som unga. Foten har en blålila ton, särskilt uppåt, och en kantad bulb vid basen. Hatthuden har en bitter smak.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius arcuatorum - Grisspindling (VU)

Ekologi : Grisspindling bildar mykorrhiza med ek och växer på torr och kalkrik mark i ängsekskog, ek- och hasselblandskog, samt löväng och hage. Flertalet kända växtplatser är belägna i hävdade lövängar eller i utglesad, betespräglad skog, vilket antyder att det är en värmegynnad art som gynnas av en viss öppenhet. Den kan dock påträffas även i mer sluten skog. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Grisspindling är en medelstor, ljust brunaktig eller orangebrun spindelskivling tillhörande gruppen Phlegmacium. Skivorna och fotens övre del har en tydlig violett ton och fotbasen har en kraftig bulb. Karaktäristiskt för arten är ett violett yttre velum, som länge blir kvar som flagor på hatten och bulbkanten samt att den har en bitter smak.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius argutus - Asprotspindling

EKOLOGI : Växer med Asp - Populus tremula

EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza

Cortinarius aureocalceolatus (DD)

Ekologi : Mykorrhizabildare med bok på kalkrik mark. Är bara funnen på speciella lokaler där även många andra sällsynta arter spindelskivlingar ur undersläktet Phlegmacium förekommer.

(Kännetecken - En stor och karakteristisk spindelskivling som tillhör ädelspindlingarna (Phlegmacium) med slemmig hatt och torr fot. Arten är relativt lätt att bestämma på sin karakteristiskt skarpkantade basalknöl som får en tydlig purpur-reaktion på bulbkanten när man tillför KOH. Hatten är 3-5 cm bred, läderbrun-rödbrun, som ung är kanten blekare gulaktig med en oliv nyans. Blekt gula-vita slöjrester finns ibland i hattkanten. Lamellerna är gråvioletta. På fotbulbens kant finns blekgula velumrester. Köttet är vitt med violett ton i fotens topp. Lukten är obetydlig. Hatten och köttet reagerar inte med KOH medan velumresterna på fotbulben blir djupt purpurfärgad.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius balteatocumatilis - Ekspindling

Ekologi :Löv- och blandskog samt park. Kalkrik mark. Med ek, sällan björk och lind.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius caerulescens - Blå lökspindling (VU)

Ekologi : Bildar mykorrhiza med bok på kalk- och näringsrik mark. Genom ett förbättrat kunskapsläge har man kunnat påvisa att taxonet som bedömdes under namnet C. caerulescens i rödlistan 2005 består av två arter med olika ekologi. C. caerulescens s.str. växer med bok, och C.moënne-loccozii växer med hassel eller ek. C. caerulescens s.str. är den ovanligare av de två arterna. I rödlistan 2010 bedöms de båda arterna var för sig. Det finns få fynd och den totala populationen bedöms som liten i landet vilket gör det svårt att bedöma ev. minskning.

(Kännetecken - Fruktkropp som en typisk Phlegmacium, d.v.s. ganska kompakt och köttig med klibbig eller något slemmig hatt och kraftig fot med kantad bulb vid basen. Som ung har hatten en inrullad eller nedvikt kant, i utvuxet skick blir den 5–10 cm bred, ljust blå till blågrå och något inväxt trådig. Den blå tonen försvinner med tiden och övergår till ockrabrunt. Lameller täta, blågrå. Fot 4–8 x 1–2,5 cm, bulben upp till 4 cm bred. I början är foten starkt fibrig eller ullig av en gråviolett cortina. Det yttre velumet är gulvitt (även på insidan) men bildar vanligen inte någon tydlig volva. Kött gråblått men något gulbrunt närmast under hatthuden, ockragult i skador. Lukt ofta obehaglig hos äldre fruktkroppar. Sporer 8–10 x 4,5–5,5 µm, mandelformiga, fint vårtiga. I rödlistan 2005 inkluderades även den snarlika arten Cortinarius moënne-loccozii i bedömningen av "C. caerulescens". Den växer dock under hassel och eventuellt ek. Bl.a. med hjälp av DNA-sekvensering har man nu påvisat att det är två väl skilda arter.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius caesiocortinatus - Pilfotsspindling (VU)

Ekologi : Arten bildar mykorrhiza och växer i lövskog på kalkrik mark. Den kan bilda mykorrhiza med flera olika lövträd, t.ex. bok, ek, hassel och lind. På de svenska lokalerna är det med all sannolikhet ek arten växer tillsammans med. I Mellaneuropa har den även rapporterats funnen i barrskog. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Pilfotspindling är en typisk representant för undersläktet Phlegmacium med kraftig fot och kantad bulb vid fotbasen. Hatten är vanligen mättat gul med mer eller mindre starkt inslag av orangebrunt i mitten. Unga exemplar kan vara något blåtonade på grund av velumet. Även skivorna och fotens övre del kan ha blåton från början, men den försvinner snart. I mikroskop skiljs denna art lätt från andra, liknande spindlingar på de stora, rundade och grovvårtiga sporerna.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius calochrous - Fagerspindling

Ekologi : Skog, bl.a. ängsgran-, ängsbok- och ängekskog. Torr och kalkrik mark. Med tall, gran, ek, lind, hassel och bok.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius citrinus - Citronspindling (NT)

Ekologi : Bildar mykorrhiza med bok, i ängsbokskog på kalkrik mark. Det småländska fyndet uppges dock vara gjort i hedbokskog. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Citronspindling är en relativt liten, i alla delar helt citrongul spindelskivling ur undersläktet Phlegmacium, med kantad bulb vid fotbasen. Utvuxna exemplar blir dock brunare och brukar ha mörkbruna, tilltryckta fjäll (rester av velumet) på hattmitten. Även köttet är citrongult. Det finns en närstående och snarlik art som ännu ej är beskriven. Denna skiljer sig från citronspindling genom att vara något mindre gul och på att lamellerna redan från början är kraftigt bruna. Den växer på samma slags ståndorter som citronspindling och är funnen i Degeberga i Skåne. Citronspindlingen kan också förväxlas med en annan gul art, svavelspindling (Cortinarius splendens), som kan växa i samma områden.)

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius claricolor - Vitkransad spindling. 

Ekologi : Barrskog. Sällan löv- och blandskog. Mager mark på sand. Med gran och tall, sällan björk och bok.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius cliduchus - Kornspindling
Ekologi : Ädellövskog, bl.a. bok- och ekskog samt hassellund. Marken. Med bok, ek, lind och hassel.
Ekologisk grupp : Mykorrhiza 

Cortinarius coerulescentium - Munkspindling (VU)

Ekologi : Bildar mykorrhiza med ek och hassel, ev. även lind i både, sluten och blandad ädellövskog (t.ex. Munkängarna på Kinnekulle), och i mer öppen löväng eller betad hagmark på kalkrik mark. Den är sannolikt värmegynnad. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Munkspindling är en art i undersläktet Phlegmacium med ljust blågrå eller beige, fint inväxt fibrig och slemmig hatt. Lamellerna är täta och svagt violetta. Även foten är ljust gulgrå eller svagt violett och har en kantad bulb vid basen. I mikroskop är munkspindling skiljbar från andra, liknande arter genom att ha ellipsoida sporer.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius elegantissimus - Kejsarspindling (VU)

Ekologi :Bildar mykorrhiza med bok, i ängsbokskog på torr och kalkrik mark. Den växer företrädesvis på lätta, väldränerade jordar, och enbart på kalkrik mark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Kejsarspindling är en stor, vacker spindling (undersläktet Phlegmacium), med lysande färger. Från början är hatten gul, men den antar snart en brunorange ton, åtminstone i mitten. Lamellerna är gula, liksom den kraftiga foten med skarpkantad bulb. Köttet är vitt och har en sötaktig lukt.)

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius eucaeruleus - Praktspindling (VU)

Ekologi : Bildar mykorrhiza med ek, avenbok och hassel. Påträffas i hässlen, ädellövskog och löväng, på torr och kalkrik mark. Arten är sannolikt beroende av varma terränglägen. Arten indikerar skyddsvärd lövskogsmiljö. Den växer på samma lokaler som många andra sydliga och sällsynta svampar som t.ex. andra Phlegmacium-arter och vissa soppar. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Praktspindling är en mycket vacker spindling av undersläktet Phlegmacium, med kraftigt blåviolett, inväxt fibrig och slemmig hatt, som ung ljust gråblå lameller och med vitaktig fot med kantad bulb vid basen. Den blå färgen på hatten bleknar ur ganska snart och övergår till ljust gulbrunt. Arten beskrevs så sent som 1992. Tidigare har den innefattats i vad som kallats blå lökspindling (Cortinarius caerulescens), som den mycket liknar. Denna art är dock inte lika blå och har mandel- eller något citronformiga sporer medan praktspindling har ellipsoida sporer. Dessutom anses den "riktiga" Cortinarius caerulescens vara en utpräglad bokskogsart.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius foetens - Nunnespindling (EN)

Ekologi : Nunnespindlingen bildar mykorrhiza med bok, möjligen också med ek och lind. De kända växtmiljöerna i Sverige är gamla ängsbokskogar med lång trädkontinuitet. Markerna är närings- och basrika, men inte nödvändigtvis kalkrika. På flera av lokalerna utvecklas fruktkropparna på platser där marken saknar vegetation, t ex på Herremöllan där den oftast växer på lerig vegetationslös mark. Däremot i Skäralid uppträder den där det bland annat växer blåsippa, trolldruva, häxört. I Sverige har den påträffats tillsammans med citronspindling C. citrinus, och brunskivig citronspindling C fulvocitrinus. De svenska lokalerna har endast en känd mycelindivid vardera och oftast kommer det bara ett fåtal fruktkroppar per mycel. Dessa mycel har uppträtt och bildat fruktkroppar under mer än 10 år på samma platser. Mycelindivider av spindelskivlingar är, bland annat beroende på deras ålder, mellan flera 10 tals till flera hundra kvadratmeter stora. Varje mycelindivid (genet) kan upprepat ha fragmenterats till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ, schablonmässigt översätts 1 genet av mykorrhizasvampar till 10 rameter vid den svenska rödlistningen). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

(Kännetecken - Nunnespindling är en ovanligt färglös art i undersläktet Phlegmacium. Hatten är 5-10 cm bred, gråbrunaktig med ljust gråblå eller beige ton, oftast med fastsittande hyllerester på den slemmiga hatten. Lamellerna är täta och gråaktiga. Även foten är ljust gulgrå eller svagt violett (framförallt upptill) och har en kantad bulb vid basen. En säker bestämning kräver mikroskopering av dess sporer. Nunnespindling är skiljbar från andra, liknande arter genom att ha mandelformade sporer, 9–10,5 x 5–6 µm. Den bildar fruktkroppar i september – oktober. Nunnespindling är förvillande lik munkspindling, C. coerulescentium, till utseende och ekologi, men den senare skiljer sig från denna dels genom att hatten i regel saknar fastsittande hylleplättar och är mer gulbrun i tonen dels genom att sporerna är brett ellipsoida, 9–11 x 5,5–6,5 µm. Munkspindlingen kan liknas vid en grå praktspindling C. eucaeruleus. Nunnespindlingen kan också förväxlas med bleka fruktkroppar av blå lökspindling, C. caerulescens som den anses vara mycket nära släkt med, men som har mandel - till nästan citronformade sporer. En annan möjlig förväxlingsart är duvspindling C. caesiocanescens som dock är bunden till tall på kalkrik mark.)

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius glaucopus - Strimspindling

Ekologi : Barrskog. Sällan bok-, ek- och fjällbjörkskog. Näringsrik mark. Med barrträd, sällan med bok, ek och björk.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius infractus - Bitterspindling

Ekologi : Löv- och barrskog, bl.a. bok-, ek- och fjällbjörkskog. Marken. Med bok, ek, hassel, avenbok. lind och björk. På kalkrik mark med gran och tall.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza

Cortinarius largus - Lundspindling

Ekologi : Ädellövskog, bl.a bok- och ekskog samt hassellund. Näringsrik mark. Med bok, ek, hassel och lind.

Ekologisk grupp : Mykorrhiza