top of page

Craterellus - Trumpetsvampar :

​

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige

Art                                       6                                          6                                  6

​

Craterellus cinereus (grå kantarell), Craterellus cornucopioides (svart trumpetsvamp), Craterellus lutescens (rödgul trumpetsvamp)

Craterellus melanoxeros (svartnande kantarell), Craterellus sinuosus (kruskantarell), Craterellus tubaeformis (trattkantarell)

Craterellus cinereus - Grå kantarell (NT)

EKOLOGI : Lövskog, ofta bokskog. Även hassellund och löväng. Rik mulljord med uttunnat växttäcke. Med ädellövträd. Kalkgynnad.

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza/symbios

Craterellus cornucopioides - Svart trumpetsvamp
Ekologi : Löv- och blandskog. Sällan barrskog. Marken,
under ek, hassel och asp. Med lövträd.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Craterellus lutescens - Rödgul trumpetsvamp

Ekologi : Sumpgranskog och kärrkanter. Kalkrik, fuktig mark bland vitmossa Sphagnum spp. Med gran.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Craterellus melanoxeros - Svartnande kantarell (NT)
EKOLOGI : Bildar mykorrhiza med ek och hassel. Påträffas på mull- och lerjord i lövskog, helst örtrik ek- och hasselblandskog. Troligen något kalkgynnad. Markvegetationen utgörs av örter, t.ex. blåsippa, och gräs. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av svartnande kantarell bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
KÄNNETECKEN : Svartnande kantarell är trattformig och uppträder oftast i grupper. Hatten är oregelbunden, upp till 10 cm bred, vågig i kanten och nedsänkt i mitten, gul, senare smutsigt gul. Åsarna på hattens undersida är låga, förgrenade och gulgrå till grålila. Foten är 3–4 cm lång, 1–1,5 cm bred, slät, fylld eller så småningom ihålig, renare gul än hatten. Sporerna är brett ellipsoida och släta. Arten saknar utpräglad lukt och smak. Gamla exemplar svartnar med början i hattkanten. Arten svartnar även vid tumning och torkning. Störst likhet visar svampen med gula former av trattkantarell (Cantharellus tubaeformis). Denna har dock längre och smalare, helt ihålig fot, mindre och mer regelbunden hatt och den växer sent på hösten i mossig barrskog. I torkat skick liknar den även kruskantarell (Pseudocraterellussinuosus), som kan växa i liknande biotoper. Den skiljer sig genom sina något större och mer rundade sporer.
FÖREKOMST : Bofast och reproducerande. Svartnande kantarell upptäcktes första gången i Sverige 1974 (Uppland). Sedan dess har flera lokaler tillkommit, och arten är nu även funnen på Öland, i Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Närke och Södermanland. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 1 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. avverkningar men också upphört bete med påföljande igenväxning. Minskningen bedöms fortgå framöver. I övrigt är den känd från Danmark, Norge, Schweiz, Frankrike, Tyskland och Belgien. Den tycks överallt vara sällsynt och finns upptagen på rödlistorna från Danmark, Norge och Tyskland.
HOT : Svartnande kantarell hotas främst av rationell skogsskötsel, upphörande bete och plantering med gran.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Craterellus sinuosus - Kruskantarell
EKOLOGI : Lövskog, helst ek- och hasselblandskog. Mulljord. Med ek och hassel.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Craterellus tubaeformis - Trattkantarell

Ekologi : Barrskog och bokskog. Sällan annan lövskog. Marken, bland mossa. Med gran, tall och bok. Helst sur och mager mark.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

bottom of page